Utsatta områden får hundratals nya kameror

Ett nytt tufft år väntar polisen. Men nya verktyg kan få effekt på det grova gängvåldet, hoppas rikspolischefen. Hundratals nya övervakningskameror ska upp, och polisen får också rätt att avlyssna kriminellas krypterade kommunikation.

De nya övervakningskamerorna kommer att sättas upp på platser där den grövsta brottsligheten finns, säger rikspolischef Anders Thornberg i en intervju med TT.

– Vi kommer att sätta upp dem där vi kan nå den största framgången. Allmänna platser, olika ställen där det begås brott, säger han.

Det handlar om så kallade "hotspots", ofta gator och platser i utsatta områden, där exempelvis narkotikahandel, våldsbrott och rån sker särskilt intensivt.

Från den första januari gäller en ny lag som innebär att polisen inte längre behöver söka tillstånd hos Datainspektionen för att sätta upp kameror, och den gör stor skillnad för polisens arbete, enligt rikspolischefen.

– Det är en väldigt viktig förändring att vi själva får bestämma så att det kan gå snabbt. Att vi inte behöver fastna i långa ansökningsförfaranden när vi vet att nåt ska hända, säger Anders Thornberg.

Hundratals fler

I dag har polisen ett par hundra kameror ute. Det kan röra sig om hundratals fler som nu ska upp, enligt Thornberg. Kamerorna kommer att placeras ut efter "noggranna underrättelseslutsatser".

– Det är betingat med stora utmaningar också. Det gäller att använda dem på rätt ställe och att kunna ta hand om mängderna. Sedan måste vi använda dem med återhållsamhet också, det handlar om den personliga integriteten, säger han.

Det grova gängvåldet är fortfarande inte under kontroll. Året inleddes våldsamt med sprängningar i Stockholm och Uppsala, och rikspolischefen har pekat ut tillväxten i de kriminella miljöerna som det största säkerhetshotet just nu.

Polisen väntas i vår få ytterligare ett nytt verktyg för att komma åt de grövsta kriminella – hemlig dataavläsning.

Det innebär att polisen får möjlighet att gå in i brottsmisstänktas datorer och mobiler för att komma åt krypterad information.

– Det är helt avgörande för vår förmåga. För att man ska kunna komma åt de grövsta kriminella krävs det att man har koll på deras kommunikation. Annars kommer man alltid att vara blind eller halvblind. I takt med att de gått över till krypterat måste även vi förflytta oss, säger Thornberg.

Ärenden i kö

Redan finns pågående ärenden på kö där utredarna vill att metoden sätts in när lagen börjar gälla.

– Absolut. Vi har ett antal ärenden där vi tror att det skulle vara helt avgörande. Vi har kriminella som vi "pinpointat" (pekat ut) som vi vill komma åt som använder krypterad kommunikation, säger Anders Thornberg.

Metoden får användas vid brott med minimistraff två år. Men i praktiken kommer det att handla om den mest allvarliga brottsligheten, säger rikspolischefen.

– Sprängningar, skjutningar, grovt narkotikabrott, hämndaktioner mellan olika grupperingar, säger han.

– Det blir ett begränsat antal. Man kan jämföra med buggning som man sätter in i ett fåtal fall varje år mot den mer organiserade brottsligheten.

Fler än nånsin

Polisen går in i det nya årtiondet med fler poliser än någonsin tidigare. Mellan 2016 och 2024 ska polisen bli 10 000 fler och rikspolischefen bedömer det som möjligt, trots att antalet som antogs till polisutbildningen nu i vår var betydligt färre än önskat.

– Vi har redan tagit in ungefär 3 000 personer i myndigheten. Vi gör betydande ansträngningar och har jobbat väldigt intensivt med den här frågan. Samtidigt är det hård konkurrens om de här åldersgrupperna, konstaterar Anders Thornberg.

Hittills har de flesta nya anställda varit civila, men kommande år kommer det att fyllas på med fler poliser, säger han.