Bah Kuhnke (MP): ”Måste straffa sig”

Det räcker inte med nuvarande klimatmål, anser Alice Bah Kuhnke. För att minska utsläppen av växthusgaser krävs en tvingande och årlig utsläppsbudget.

– Och släpper man ut mer än så måste det straffa sig, säger Miljöpartiets toppkandidat i EU-valet.

EU sätter in en rad sanktioner när medlemsländer inte följer sina budgetramar, förklarar den före detta kultur- och demokratiministern, som på samma sätt tycker att unionen bör bruka allvar med klimatet.

Miljöpartisterna i Sverige och Europa föreslår en tvingande europeisk koldioxidbudget, betydligt strängare än nuvarande klimatmål. Enligt dem baserat på vetenskap och inte politiska kompromisser – där varje medlemsland tilldelas en maxgräns av utsläpp per år.

– Det är ett stort politiskt verktyg som Miljöpartiet i Sverige arbetat fram och som blivit antaget av hela gröna gruppen att driva, säger Miljöpartiets toppkandidat Alice Bah Kuhnke.

– Utsläppen vet ju inte några gränser – och det här är därför en typisk fråga som vi menar kräver gemensamma beslut.

Europeiskt järnvägsnät

I handlingsplanen som kallas "A green new deal" ingår samtidigt satsningar på vad MP kallar en historisk järnvägsreform. Miljöpartisterna vill bana väg för ett bättre sammansatt europeiskt järnvägsnät och att investeringarna delvis ska finansieras via klimat- och miljöskatter.

Den gröna partigruppen i EU-parlamentet skriver i sitt valmanifest att EU bör pressa medlemsländerna att höja sina skatter på fossila bränslen – men också att unionen bör överväga skatt på till exempel flyg och plast på europeisk nivå.

Det senare är däremot ingenting som Miljöpartiet förespråkar, förtydligar Bah Kuhnke – trots att hon i en debattartikel i DN skriver att den framtida tågunionen ska betalas med en "europeisk flygskatt".

– Vi vill att EU ska driva på för klimatskatter, men inte att de tas in av EU och försvinner i EU:s stora svarta hål och budget.

"Kan inte vänta"

Hon poängterar att beslut om skatter dessutom kräver enhällighet i ministerrådet – det vill säga att samtliga medlemsländer säger ja – och därför ligger långt fram i tiden.

TT: Men ni tycker alltså att klimatskatter kan koordineras av EU om intäkterna går till medlemsländerna?

– Till slut kommer vi att komma dit, men vi kan inte vänta på att få med oss alla. Och det är just därför som en tvingande utsläppsbudget är så genial.

– När vi väl har en sådan på plats kommer andra verktyg bli nödvändiga. För att kunna hålla sig innanför sin maxgräns av utsläpp så behöver man ha flygskatt och koldioxidskatt. Man behöver investera i tågen och spåren och så vidare.

Nej till stärkt Frontex

Miljöpartisterna slår också ett slag för de mänskliga rättigheterna och de sociala villkoren i Europa.

EU-länderna kan inte komma överens om ett gemensamt asylsystem, och i stället pågår en upprustning av det gemensamma gränsskyddet Frontex.

EU-kommissionen har föreslagit 10 000 nya gränsvakter – men det är helt fel väg att gå, anser Bah Kuhnke.

– Vi vill inte heller att man ska fortsätta med de avtal man har med tredje land, till exempel med Libyen. Det kommer återkommande rapporter om hur mänskliga rättigheter kränks – och det är ovärdigt att det sker under något slags EU-banér, säger hon.

De gröna i EU-parlamentet uppmanar unionen att omvandla delar av den så kallade sociala pelaren till lagstiftning.

Sociala pelaren kallas de principer om sociala rättigheter som medlemsländerna kommit överens om, och till exempel lyfter de europeiska miljöpartisterna behovet av en lagstadgad europeisk minimilön.

"Helt självklara"

TT: Hur ställer du dig till att lagstifta på det sociala området?

– De visioner och idéer som sociala pelaren skriver fram är på sådana låga nivåer att de inte på något sätt påverkar Sverige. De är också på sådana låga nivåer att de för mig är helt självklara att de ska finnas, förklarar Bah Kuhnke, som är lite irriterad över att de borgerliga partierna får den sociala pelaren att framstå som ett hot.

Hon säger att partiet kommer att göra som alltid – det vill säga ta ställning till de enskilda förslagen när de väl kommer.

– Påverkar det något som vi inte tycker att EU ska ha att göra med, då säger vi nej. Handlar det bara om en grundläggande princip och rättighet som vi tycker är rimlig, då säger vi ja.