Föreslår rätt för singlar att insemineras

Nivette Dawod

Singelkvinnor ska slippa åka utomlands för att skaffa barn på egen hand.

Det föreslår utredare Eva Wendel Rosberg idag till regeringen.

– Ju snabbare desto bättre, säger Marie-Helena Fjällås, 28, som fått båda sina barn med insemination.

Att få barn för Marie-Helena Fjällås, 28, i Stockholm blev en dyr historia. Sammanlagt kostade det 50 000 kronor att åka till barnmorskemottagningen i Danmark och försöka bli gravid via insemination. I summan räknar hon in själva inseminationerna, först vid femte försöket gick det vägen, resekostnaderna, och den förlorade arbetstiden.

Och det var bara för första barnet.

– Det är väldigt tidspressat. En del vill att man går igenom en fertilitetsutredning, lämnar blodprover och fyller i hälsoenkäter. Så ska man ta sig dit i rätt tid för ägglossningen, säger hon.

Men hon ville väldigt gärna ha barn.

– Jag hade en stark barnlängtan men ingen partner. Jag tyckte att det var bättre att börja i den änden än att leta efter partner. Det kändes inte schysst att lura in någon i ett föräldraskap.

Redan nästa år

Sedan 2008, då processen med assisterad befruktning började för Marie-Helena Fjällås, har hon nu två barn, Ingrid, 5, och Ylva, 2.

Hon åkte till Danmark eftersom det idag inte är tillåtet för en ensamstående kvinna att inseminera i Sverige. Assisterad befruktning, som insemination eller IVF-behandlingar kallas, är bara tillåtet för gifta par och sambor.

Men idag föreslog regeringens särskilda utredare Eva Wendel Rosberg, till vardags lagman i Malmö tingsrätt, att ensamstående kvinnor i Sverige ska få rätt till assisterad befruktning.

– Vi räknar med att det här kan träda i kraft 1 juli nästa år, sa hon vid en pressträff i Rosenbad om utredningen.

Det har gått två år sedan riksdagen bestämde att frågan skulle utredas skyndsamt, men det tog ett helt år innan Eva Wendel Rosberg tillsattes som utredare.

I betänkandet som hon och utredningsgruppen lämnat till justitieminister Beatrice Ask idag föreslås lagändringar i bland annat föräldrabalken och lagen om genetisk integritet, och att begreppet ”ensamstående kvinna” införs i lagen.

Utredningen föreslår också att det ska göras en lämplighetsbedömning, precis som det görs idag för par, för den ensamstående kvinnan där en läkare prövar frågan och behandlingen bara får utföras om det kan antas att det barnet kommer att växa upp under goda förhållanden.

1 500 till 2 000 ensamstående kvinnor per år skulle söka sig till vården för assisterad befruktning om förslaget blir verklighet, står det i utredningen.

Brist på donatorer

Vilka sjukhus det blir som får utföra assisterade befruktningar, och om behandlingen ska kosta eller inte, bör Socialstyrelsen och respektive landsting se över, föreslår utredningen. Till en början funderade utredaren på om det bara skulle få utföras assisterad befruktning för ensamstående kvinnor vid universitetssjukhus, för att underlätta för forskningen. Men snart kom man fram till att det inte gör skillnad för forskarna om befruktningarna sker vid de sjukhus som redan i dag utför behandlingarna för par och sambor.

Ett problem är dock att det är brist på spermadonatorer i Sverige, påpekade representanter för RFSU vid pressträffen. Köerna för behandlingar är redan idag långa.

– Det kommer kanske att behövas fler spermiedonatorer. Det blir viktigt att arbeta aktivt för det, säger Eva Wendel Rosberg.

En skillnad jämfört med Danmark är att utredningen inte föreslår att kvinnan kan få välja en anonym donator. I Danmark kan kvinnan välja öppen eller stängd donator, det vill säga om barnet ska kunna efterforska vem som donerat spermierna.

I den svenska utredningen konstaterar man att det finns forskning som tyder på att ”donatorbarn” kan vara mer benägna att efterforska sitt genetiska ursprung och ta kontakt med donatorn, och att den möjligheten därför ska finnas.

Utredningen ska nu skickas ut på remiss för att sedan tas upp i riksdagen, där politikerna tar beslutet om lagen ska ändras.