"Paolo Macchiarinis syfte var att rädda liv"

Patienterna som fick syntetiska luftstrupar inopererade av Paolo Macchiarini var i så dåligt skick att det saknades andra alternativ.

Det hävdar försvaret, som även ifrågasätter trovärdigheten hos flera visselblåsare.

Efter att åklagarsidan under fyra dagar lagt fram sin omfattande sakframställning i Svea hovrätt var det på fredagen försvarets tur att få ordet.

Paolo Macchiarinis advokat Björn Hurtig ifrågasatte då tillförlitligheten hos flera av de visselblåsare, tidigare kollegor till Macchiarini, som slog larm om kirurgens operationer med syntetiska luftstrupar. Detta med hänvisning till att de själva var delaktiga i italienarens operationer och forskning.

– De är också fällda för forskningsfusk och har deltagit vid operationer efter det att man påstår att det har funnits indikationer på att det inte har gått bra. Det tycker jag att man måste ha med sig när man bedömer deras uppgifter, säger Björn Hurtig under sin sakframställning.

Yrkar på fängelse

Åklagarsidan vill att Paolo Macchiarini fälls och döms till fängelse för tre fall av grov misshandel av de tre patienter som 2011 och 2012 fick syntetiska luftstrupar inopererade på Karolinska sjukhuset i Solna.

Försvaret vill i sin tur att kirurgen frikänns från ett fall av vållande till kroppsskada som han dömdes för i tingsrätten.

Macchiarinis syfte med operationerna var, betonar Hurtig, att rädda livet på svårt sjuka patienter där det enda alternativet varit palliativ behandling. Samtliga operationer, tillägger han, skedde som ett lagarbete som involverade ett stort antal personer.

– Paolo har inte beslutat om eller utfört ingreppen själv. Det är flera personer, högutbildade och insatta i medicin, som har deltagit i beslutsfattandet och ingreppen.

”Liv eller död”

Den fällande domen för vållande till kroppsskada gäller en ung turkisk kvinna som opererades 2012 och avled 2017 efter att ha intensivvårdats i flera år. Bakgrunden till transplantationen var en misslyckad handsvettsoperation i Turkiet som ledde till allvarliga komplikationer.

Redan när kvinnan kom till Karolinska var hennes tillstånd, enligt Björn Hurtig, så allvarligt att hon riskerade att dö när som helst.

– Det var verkligen fråga om liv eller död.

Enligt åklagarsidan har transplantationerna inte varit fråga om sjukvård, utan experiment utförda på människor. Fel, enligt försvaret, som bland annat lyfter fram mejlväxlingar där Macchiarini diskuterar behandlingsalternativ och omnämner transplantation som en reservplan om andra ingrepp inte fungerar.

– En operation är sjukvård, de erfarenheter man drar efteråt och eventuellt publicerar är forskning, säger Björn Hurtig.

Nöden i fokus

Den centrala frågan i målet handlar om brottsbalkens nödparagraf, som medger ansvarsfrihet för gärningar som begås i nöd.

Tingsrätten kom fram till att Macchiarini, trots att ingreppen inte överensstämde med kravet om vetenskap och beprövad erfarenhet, i två av fallen handlat i nöd på grund av patienternas tillstånd.

Den tredje transplantationen på den turkiska kvinnan borde enligt domstolen aldrig ha genomförts med tanke på de svåra komplikationer som drabbade de två tidigare patienterna.

Åklagarsidan anser i sin tur att ingen av de tre patienterna var så nära döden att de oprövade ingreppen var motiverade. Varken med hänvisning till brottsbalken eller så kallad vitalindikation, alltså att transplantation var den enda tillgängliga behandlingsmetoden för att rädda deras liv.

Rättegången väntas pågå till slutet av maj.