Surinams president kräver omräkning av röster

helskärm

Enligt preliminära siffror från valet i Surinam förlorar president Dési Bouterse makten.

Den morddömde presidenten kräver nu att rösterna i måndagens val ska räknas om.

Enligt de preliminära resultaten i Surinams parlamentsval förlorade Dési Bouterses parti makten. Men rösträkningen rapporteras ha varit kaotisk, och både regeringen och oppositionspartierna hävdar att allt räknande inte varit regelrätt.

– Vi ska lämna in en protest. Vi kommer att begära ny räkning av rösterna så att alla kan se vem som vann och vem som förlorade, sade Bouterse enligt nyhetsbyrån AFP i sitt första offentliga uttalande sedan valet.

74-åringen föreslog även att rösträkningen ska direktsändas i tv, för att minska riskerna för fusk.

Oroligt val

Landets fyra största oppositionspartier höll på torsdagen en gemensam presskonferens där även de luftade oro över räknandet, men ledaren för partiet VHP, som ser ut att ha fått flest röster, uppmanade regeringen att erkänna sig besegrad.

– Acceptera att ni förlorade och ge oss rum att inleda en övergång av styret, sade VHP-ledaren Chan Santokhi enligt tidningen Dagblad De West.

Inget parti får preliminärt egen majoritet, men alla oppositionspartier har uteslutit ett samarbete med Bouterse och antas ingå en koalitionsregering.

Valobservatörer från den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS uttryckte tidigare i veckan oro för ett nära samarbete mellan regeringen och valmyndigheten på valdagen. OAS rapporterar även att läget i huvudstaden Paramaribo var spänt och oroligt vid många vallokaler.

20 års fängelse

Dési Bouterse dömdes i fjol till 20 års fängelse av en militärdomstol för att ha beordrat en massaker på 15 meningsmotståndare 1982 då han ledde en militärregim som tagit makten genom en kupp.

Presidenten har överklagat domen och processen har skjutits upp till i juni med anledning av coronakrisen. Om domen står sig väntas han inte slippa undan fängelse, även om han blir återvald.

Bouterse tillträdde som president 2010. Efter en militärkupp 1980 styrde han som ledare för landets militärråd inofficiellt den tidigare nederländska kolonin mellan 1980 och 1987.