Statsvetare om Lööfs roll i regeringskrisen

Regeringsombildning och en statsrådspost till Centerpartiet. Skulle det kunna vara statsminister Stefan Löfvens väg ut ur krisen? Statsvetare ser olika på C-ledaren Annie Lööfs eventuella huggvilja på ett sådant bete.

Allt kretsar nu kring punkt 44 i överenskommelsen (januariavtalet) mellan regeringsparterna, Centerpartiet och Liberalerna. Punkten handlar om att reformera hyresmodellen. ”Fri hyressättning vid nybyggnation införs”, slås fast.

Detta återfinns i ett utredningsförslag som är omöjligt för regeringens stödparti Vänsterpartiet, militanta motståndare till marknadshyror, att stödja.

Så i veckan meddelade V-ledaren Nooshi Dadgostar att partiet inte längre har förtroende för Stefan Löfven (S), med följd att riksdagen på måndag ska rösta om en misstroendeförklaring mot honom.

Priset att betala

Marja Lemne, statsvetare vid Södertörns högskola, är inne på spåret att Stefan Löfven ombildar regeringen i ett försök att slinka ur greppet. Poängen med den manövern skulle vara att kunna locka C-ledaren Annie Lööf med en ministerpost.

– Min tolkning är att hon är väldigt angelägen om formellt inflytande, säger Marja Lemne till TT.

– Det kan vara det priset Löfven får betala för att få dem (Centerpartiet) att dra tillbaka förslaget om marknadshyror.

Och därmed skulle Vänsterpartiet ha fått sin vilja igenom och misstroendet mot Löfven blir inaktuellt, lyder resonemanget.

Centerns besked

Mot det scenariot talar att punkt 44 var ett mycket tungt skäl för Centerpartiet att ingå januariavtalet. Partiet framhärdar att januariavtalet ska genomföras.

Att C skulle vika sig i frågan om fri hyressättning vid nybyggnation mot en plats i regeringen är inget som statsvetaren Magnus Isberg tror på:

– Det var ju en viktig fråga för Centern för att gå med på överenskommelsen och stöda regeringen, säger han till TT.

Båda statsvetarna är hur som helst inte säkra på vad nästa steg i regeringskrisen blir.

– Det är väldigt svårt att sia om vad Löfven kommer att göra i det här läget, säger Marja Lemne.

Ingen av dem vågar heller bedöma vad det egentliga syftet är med söndagens extra regeringssammanträde.

”Unik situation”

– Det är en unik situation. En misstroendeförklaring har aldrig gått igenom, så det blir första gången om det nu skulle bli så, säger Magnus Isberg, som också är grundlagsexpert och tidigare kanslichef vid riksdagens konstitutionsutskott (KU).

För Stefan Löfven återstår alternativen att begära avgång eller att utlysa extraval.

– Vi har inte haft ett extraval sedan 1958. Men det kan inte vara några konstigheter, det finns regler för det, säger Magnus Isberg.

Till måndag är alla riksdagens 349 ledamöter inkallade att närvara. Under pandemin har annars bara 55 deltagit i omröstningar.

I dagarna är en grupp riksdagsledamöter på valobservationsresa i Armenien och det är oklart om de hinner hem. Sjukdom kan också göra att inte alla 349 ledamöter kan vara på plats.

– Det kommer säkert vara en eller annan borta. Men regeln säger att det ska vara en majoritet, alltså 175 eller fler som röstar för en misstroendeförklaring, säger Magnus Isberg.

TT: Oaktat hur många som närvarar vid omröstningen?

– Ja.

TT: Så det finns inget kvittningsförfarande i den här situationen?

– Nej, det gör det inte.