Cheferna får miljonlöner

Erik Wiman

, 

Richard Aschberg

Samtliga fyra storbanker gör spararefattigare: Det är något vi brottas med

De ytterst ansvariga koncerncheferna i de fyra storbankerna ger inga kommentarer till Aftonbladets fondgranskning.

För att få svar på frågorna skickas vi i stället nedåt i hierarkin.

– Ni har satt fingret på det som vi har identifierat, det har varit problem med förvaltningen och vi har tappat mot index, säger Maria Rengefors vd för Nordeas fondbolag.

Samtliga fyra storbanker har fonder som gjort spar­arna i vår undersökning fattigare. Det är bankerna under moderbolagen som säljer de aktuella fonderna till sina kunder. När Aftonbladet vill redovisa resultatet av vår undersökning och ställa frågor får vi beskedet att koncerncheferna inte finns tillgängliga för intervjuer.

Tar ut höga avgifter

Nordea hänvisar till vd i koncernens fondbolag Maria Rengefors. Hon medger att vissa av bankens stora fonder har misslyckats grovt under vår mätperiod.

– För det första skulle jag vilja säga att vi jobbar stenhårt varje dag och för varenda krona för att förbättra resultatet i våra fonder. Det som är intressant i er studie är att ni lyfter fram just de tre fonder som vi själva har haft extremfokus på de senaste åren.

Den sämsta Nordeafond­en i Aftonbladets undersökning är Nordea Spektra som har gjort spararna 19 705 kronor fattigare under vår mätperiod. Samtidigt har banken fortsatt att ta ut en hög förvaltningsavgift.

– Ni har satt fingret på det som vi har identifierat. Det har varit problem med förvaltningen och vi har tappat mot index. Man kan då vid olika tidpunkter byta förvalt­are, vilket vi har gjort, men det hjälpte inte. Man kan byta placeringsinriktning, men det hjälpte inte. Förändra fondbestämmelserna, hjälpte inte.

Swedbank har flest spar­are och sämst resultat i Aftonbladets undersökning. Sex av tio av Swedbanks fonder visar minus­resultat i vår mätning.

– Det är naturligtvis ett utfall som man inte vill se och inte vill ha och som vi inte vill leverera till våra kunder och där är jag inte nöjd i den typen av jämförelse, säger Tomas Hedberg vd för Swedbank Robur Fonder.

Han menar samtidigt att man skulle ha fått andra resultat om man har mätt en tio- eller femtonårsperiod.

– Men har man gjort precis det här så är det bara att konstatera att då har vi just i den här förvaltningen inte lyckats väl och det är något som vi sitter och brottas med.

Extrem konkurrens

Peter Branner är guldgoss­en nummer ett bland fondcheferna. Som vd för SEB:s fondbolag har han en årslön på över 4,5 miljoner kronor.

– Nu är jag ju inte svensk i botten så jag är inte helt van att diskutera min egen lön, säger han.

Han uppger att hans fondbolag ”opererar i en extremt konkurrensutsatt industri”.

Bara två av tio av SEB:s fonder i undersökningen har gett mer än 8 500 kronor i reell värdeökning efter 13 års fondsparande. Fyra av dem ger minussiffror och en har tappat nästan två tredjedelar i värde.

– Du har valt en väldigt specifik period. Om du hade tagit 15 år i stället för 13 hade det sett mycket bättre ut. OM du hade tagit 11 i stället för 13 hade det sett bättre ut.

Två tuffa kriser

Peter Branner hävdar också att de flesta kunderna sparar månadsvis och inte sätter in en klumpsumma som i Aftonbladets mätning. De har därför fått en bättre utveckling.

På Handelsbanken har hälften av fonderna vi granskat antingen gått back eller gjort en reell värdeökning under 5000 kronor under de 13 åren.

– Under den period ni valt att kika på har börsen drabb­ats att två tuffa kriser: IT- kraschen och finanskrisen. Dessutom har den svenska kronan stärkts kraftigt under perioden, vilket missgynnar investeringar i framför allt dollar. Hade man valt en annan period hade utvecklingen för fonderna blivit en annan, svarar presschefen Henrik Westman per mejl.