Kan förebyggas – redan i skolan

Mary Mårtensson

Det går att förebygga ­självmord redan i skolan.

Ett av programmen har testats bland 12 000 elever inom EU.

– Vår studie visar att ­både självmordsförsöken och självmordstankarna minskade hos eleverna, ­säger Danuta Wasserman, professor i psykiatri.

helskärm

2013 fattade WHO beslutet att prioritera psykisk ohälsa som ökar i hela Europa. Psykisk ohälsa är tillsammans med tidigare självmordsförsök de två största riskfaktorerna för självmord. Och båda ökar mycket bland ungdomar.

– Därför är viktigt att satsa på preventiva program för unga, säger Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi samt chef för NASP, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, vid Karolinska institutet.

Söker inte hjälp

Ett stort problem är att många ungdomar inte söker hjälp när de mår psykiskt ­dåligt.

– Ungdomar måste förstå vad psykisk ohälsa är och hur de kan förbättra sina livs­vanor och sin psykiska hälsa. Vi måste stärka dem och ­lära dem strategier för att bemästra olika svårigheter.

Visat sig effektivt

Via skolorna kan man dock nå alla tonåringar.

SEYLE Awareness är ett program för självmordsprevention i skolorna och har testats vetenskapligt bland 12 400 högstadieelever (12–16 år) på 179 skolor i elva EU-länder (ej Sverige) 2009–2011. Det har visat sig vara effektivt.

– Vår studie visar att självmordsförsöken minskade med 8 till 10 fall per tusen elever och att även självmordstankarna minskade, säger Danuta Wasserman.

SEYLE-programmet ska nu – under 2014 – testas i högstadieskolorna i Stockholm efter beslut från landstinget.

NASP vill även att programmet prövas i andra ­delar av landet och de skolor/kommuner som är intresserade kan höra av sig till NASP.

DET KOM VI FRAM TILL

I sex dagar har Aftonbladet granskat självmorden och självmordsförsöken bland barn och ungdomar under 25 år

i Sverige.

Vår granskning visar bland annat att:

  Självmorden minskar i alla åldersgrupper – utom bland ungdomar, som har lika höga självmordstal som på 80-talet.

  Depression och psykisk ohälsa hos unga upptäcks inte i tid. Många ungdomar får inte den vård de behöver.

Varannan förälder med barn under 20 år som tog sitt liv visste inte att barnet mådde så dåligt.

  Självmordsförsöken ökar mest bland ungdomar – och är dubbelt så vanligt bland dem som i hela befolkningen. Högst självmordsförsökstal har unga kvinnor 15-24 år.

 Inläggning i den psykiatriska slutenvården minskar sedan 90-talet i alla åldersgrupper – men ökar kraftigt bland ungdomar. Allra mest ökar det bland kvinnor 15-24 år som är den största patientgruppen.

 En helt ny riskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och självmord har identifierats bland elever på högstadiet. Nästan var tredje elev hör till den ”osynliga gruppen”. De stör inte och ber inte om hjälp. Därför märker ingen att de mår dåligt. De sover för lite, rör sig för lite och sitter minst fem timmar per dygn framför datorn eller TV:n. 

 Syskon som förlorat en bror eller syster i självmord glöms bort i vården. De erbjuds sällan professionell hjälp, utan måste själva söka vård. Men de är inte nöjda med den hjälp de eventuellt får.

 Självmord som sker i nära anslutning till vård skulle minska med 30 procent. Det var ett av målen för regeringens stora psykiatrisatsning 2007-2011. Men regeringen misslyckades. Självmorden minskade inte.

 Bristerna i vården av suicidnära patienter är fortfarande stora, vad gäller suicidriskbedömningar, dokumentation och vårdplaner.

 Det finns vetenskapligt testade skolprogram för att förebygga självmord. och självmordsförsök bland ungdomar Men de används inte.

 För första gången kan man objektivt mäta självmordsrisken hos deprimerade patienter med självmordstankar med ett nytt instrument – EDOR.

Hit kan du vända dig

 Vårdcentral eller annan läkarmottagning.

 Psykiatrisk mot­tagning.

 Personal på skola: lärare, skolsköterska, psykolog, socionom, husmor, skolvärdinna, fritidspersonal.

 Ungdomsmot­tagning.

 Präst, diakon.

Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60. Alla dagar kl 13–22.

SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention: 08-34 58 73. Telefonjour varje dag kl 19–22

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Jourhavande präst: via 112. Alla dagar kl 21–06

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80. Alla dagar nattetid, kl 21–06

BRIS – Barnens hjälptelefon: 116 111. Alla dagar kl 10-22

BRIS vuxentelefon – om barn: 077-150 50 50. Måndag–fredag kl 10–13

Jourhavande adoptionskompis: 020-64 54 30

Röda Korsets telefonjour: 0771-900 800. Alla dagar kl 14–22.

Röda Korsets mobilchatt SMS:a Kompis till 71 700. (kostar som ett vanligt sms). Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

Röda Korsets datorchatt: www.jourhavandekompis.se. Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

RFSL: Ring 020-34 13 16 eller skriv till boj@rfsl.se

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Så kan du hjälpa

Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand.

Så tveka inte att försöka tala med den som har självmordstankar.

Genom samtal kan du få personen att söka hjälp.

Varningssignaler för självmord och självmordsförsök är bland andra:

Förändringar i beteendet. Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller om du oroar dig för personen.

Om personen är lynnig, ledsen, tillbakadragen, talar om hopplöshetskänslor, känner sig hjälplös och värdelös, inte bryr sig om sitt utseende, uttrycker dödstankar – exempelvis genom teckningar, berättelser och sånger – tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar. En del ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende.

 Ibland kan en självmordsnära person upp­levas som ovanligt lugn av sin omgivning. Var uppmärksam på detta då det kan tyda på ett tyst ­beslut att fullfölja sin självmordsplan.

Källa: NASP