Ingen enighet om klimatmål

Minskning av koldioxidutsläppen med 38 procent till 2020

Regeringen vill minska koldioxidutsläppen med 38 procent till 2020. Det kräver bland annat stora järnvägssatsningar och höjd bensinskatt.

Oppositionen anser att målet är för lågt.

Partierna i klimatberedningen misslyckades på måndagen med att bli överens om ett klimatmål. I stället enades regeringsalliansen om att Sverige bör minska koldioxidutsläppen med 38 procent till 2020 jämfört med 1990. I det målet ingår klimatåtgärder utomlands motsvarande upp till åtta procentenheter.

Det målet ställer sig miljöminister Andreas Carlgren (c) bakom. Han uppgav vid en presskonferens att regeringen siktar på att lägga en proposition med det innehållet i höst.

Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiets ledamöter i beredningen ville att målet skulle ligga på 40 procent och att det skulle uppnås enbart genom åtgärder i Sverige.

Inte överens

Beredningens ordförande, förre LRF-ordförande Hans Jonsson, beklagar att de sju partierna inte lyckades komma överens.

– Sverige tjänar på en samsyn. Jag tror det blir det svårt att förklara för allmänheten varför man inte kommer överens i en sådan viktig fråga.

Jonsson hävdar att det inte var så mycket som skiljde blocken åt. Den bilden delar inte oppositionen.

– Avståndet känns väldigt stort, säger miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand.

Oppositionen hävdar att skillnaden är omkring tio procentenheter när det gäller åtgärder i Sverige. Skillnaden kan bli ännu större eftersom alliansens mål kopplas till EU:s mål.

Alliansen utgår från att en global överenskommelse nås i Köpenhamn hösten 2009. Om det sker har EU lovat att öka sitt gemensamma utsläppsmål från 20 till 30 procent. Blir det inte av så kan Sveriges nationella mål komma att ses över vid en kontrollstation 2012, uppger Carlgren. EU:s eventuella högre mål kan också innebär att Sverige får tillgodoräkna sig fler åtgärder utomlands.

Klimatberedningen föreslår också en handlingsplan som det inte råder full enighet om. Men partierna är ändå överens om en lång rad åtgärder. Tillsammans bedöms de leda till att utsläppen minskar med 32 procent 2020.

En stor del av industrins utsläpp är tänkt att minska genom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Därför riktas många av de föreslagna åtgärderna mot transportsektorn.

Drivmedel

När det gäller bilar så vill beredningen att skatten på bensin och diesel höjs så att priset per liter blir 70 öre dyrare. Därefter ska skatten höjas successivt i takt med folks köpkraft och med inflationen.

– Det kommer att bli dyrare och dyrare att använda sig av fossilbränsle. De som använder andra drivmedel ska belönas, säger beredningens ordförande Hans Jonsson.

Fordonsskatten ska bli mer koldioxiddifferentierad, kollektivtrafikkort som anställda får av arbetsgivaren ska inte beskattas och reseavdraget ska göras om så att kollektivtrafik gynnas.

Beredningen anser också att en mycket kraftfull satsning på utbyggnad av järnväg är nödvändig. Kostnaden beräknas till 40-50 miljarder kronor fram till 2020. Höghastighetståg mellan storstäderna ska utredas. Målet är att person- och godstrafik på spår ska öka med 50 procent.

De samhällsekonomiska kostnaderna för att genomföra handlingsplanen är, enligt Jonsson,”mycket, mycket rimliga”.

Peter Wallberg/TT Roland Johansson/TT