Flyktingskräck i repris
Flyktingarna från forna Jugoslavien har något att lära oss
Det grymtades om att Sverige och andra länder inte skulle klara den största flyktingströmmen sedan andra världskriget. Att det kom alldeles för många.
Låter det bekant?
Flyktingpaniken under kriget i Jugoslavien har en del att lära oss.
Inbördeskrigen i det forna Jugoslavien påminner på många sätt om kriget i dagens Syrien. Ofattbara grymheter som resulterade i stora flyktingströmmar. Precis som i Syrien stannade de flesta i närområdet men det fanns också en stor grupp som flydde till norra Europa. Precis som i dag tog Tyskland emot flest med Sverige som god tvåa.
Tryck på kommunerna
Flyktingarna kom främst från Bosnien och Serbien. De satte starkt tryck på många svenska kommuner. De hade svårt att skaffa fram bostäder. Skyddsrum förvandlades till sovsalar.
Malmö kommun gick med underskott tack vare en dramatisk ökning av utbetalningen av socialbidrag. Vissa kommuner klagade högljutt över bördan. Det var en tuff tid när så många kom under bara några år.
Vanliga svenskar klagade över att det blev trångt i skolornas klassrum och på vårdcentralerna.
När jag läser rubrikerna i Aftonbladet från den tiden är det nästan som ett eko av i dag. ”2 000 nya flyktingar kommer – varje vecka”.
Hatets Sverige
Artikelserien ”En resa genom hatets Sverige” visar att då som nu var många svenskar oroade och vissa rent fientliga mot flyktingströmmen.
Då fanns Ny Demokrati, ett missnöjesparti som exploaterade människors rädsla för invandring. Ett parti som levde högt på sina personligheter och snabbt försvann. I dag finns Sverigedemokraterna som tack vare invandringsfrågan når ständigt nya höjder i opinionsmätningarna.
Människors oro är förståelig.
Svenska kommuner kan inte gärna hålla sig med tusentals tomma bostäder eller klassrum i malpåse för den händelse det kommer en plötslig flyktingström.
Den akuta fasen är alltid väldigt jobbig för alla.
Men precis som med dagens flyktingar från Syrien rådde det ingen tvekan om att människor flydde undan krig och förföljelse. Merparten är genuina flyktingar som Sverige och andra länder via flyktingkonventionen och andra bindande avtal lovat att ge skydd.
Det finns inget i dessa avtal som säger att den skyldigheten upphör efter att vi tagit emot ett visst antal.
Många välutbildade
Under 90-talet beviljade Sverige uppehållstillstånd till drygt 82 000 flyktingar från forna Jugoslavien.
Kollapsade Sverige under bördan av dessa flyktingar?
Man ska inte förneka att det tidvis fanns problem men sett i backspegeln måste svaret på den frågan bli ett klart nej.
Många som kom var förhållandevis välutbildade. När de väl lärt sig svenska gick de ofta rakt ut på den svenska arbetsmarknaden. I dag ligger snittlönen för dem som då var flyktingar nästan i paritet med en svensk snittlön.
Allra bäst har det gått för dem som var barn när de flydde till Sverige. Fler ex-jugoslaver studerar på universitet än vanliga svenskar.
Flyktingar kan vara en börda men också en tillgång. Det är inte svart eller vitt.
Framtida skattebetalare
Säger det faktum att det gått rätt bra för flyktingarna från forna Jugoslavien något om hur det kommer att gå för de syriska flyktingarna?
Givetvis finns inga garantier för att det kommer att gå lika bra. Arbetsmarknaden ser helt annorlunda ut i dag jämfört med 90-talet.
Men även bland de syriska flyktingarna finns många läkare, ingenjörer, sjuksköterskor och andra välutbildade grupper. Yrken där det delvis råder brist i Sverige. Flyktingarna är potentiella framtida skattebetalare.
Var tionde återvände
Var tionde flykting från forna Jugoslavien har valt att återvända efter kriget. Att inte fler gjort det kan bero på att Bosnien fortfarande är väldigt splittrat och att hatet och misstänksamheten mellan folkgrupperna lever vidare.
Hur syrierna gör kommer att bero mycket på hur länge inbördeskriget pågår och vilken utgången blir. De flesta experter ser ingen chans till fred under de närmaste fem åren.
I Bosnien fanns FN närvarande och kunde ändå inte stoppa kriget. I Syrien finns inga FN-soldater och de fredsförhandlingar som inleddes för något år sedan ligger i praktiken nere.
Vad Europa än gör kommer flyktingarna att fortsätta komma.
I Syriens grannländer Jordanien, Libanon och Turkiet sitter redan flera miljoner flyktingar. Många har avvaktat i flera år i hopp om att kriget ska ta slut. När de ser hur striderna och våldet bara fortsätter väljer många att ta chansen att börja ett nytt liv någon annanstans.
Desperationen är större än rädslan att råka illa ut under flyktvägen. Europa är tvunget att hantera dem på något sätt.