130 asylsökande anmälda till Säpo

helskärm

Migrationsverket har under första halvan av året anmält 130 asylsökande till Säpo som misstänkts kunna hota rikets säkerhet. Det är fler än under hela förra året.

Under 2014 skickade Migrationsverket vidare 120 ärenden till Säkerhetspolisen. Under årets första sex månader har 130 ärenden remitterats.

– Vi ser ju att det har kommit väldigt många fler asylsökande de senaste åren och att många kommer från utdragna konflikter. I början är det mest offer som flyr men nu ser vi att fler och fler personer som har deltagit i stridigheterna lämnar landet, personer som kan ha deltagit i krigsbrott. Men det är viktigt att poängtera att det rör sig om enstaka personer, säger Mikael Ribbenvik, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket.

Människor som misstänks för krigs- eller terrorbrott ska inte få asyl och uppehållstillstånd i Sverige. När Migrationsverket misstänker att en asylsökande utgör ett hot mot rikets säkerhet skickas ärendet vidare till Säpo som kommer med synpunkter. Sedan är det Migrationsverket som tar det formella beslutet.

Ökat samarbete

På grund av ökningen har Migrationsverket och Säpo tecknat en överenskommelse om fördjupat samarbete. Samtidigt rekryterar Migrationsverket särskilda specialister som kommer att leda handläggningen av asylärenden där frågor om krigsbrott eller säkerhetshot är aktuella.

Förra året sökte över 81 000 personer asyl i Sverige och Migrationsverkets prognoser pekar mot att antalet kommer att vara ungefär lika högt i år. Bland dessa kan det finnas personer som begått terrorbrott innan de kom hit. Det kan också finnas personer som kan vilja fortsätta begå terrorhandlingar i Sverige eller något annat land.

Kan det finnas terrorister och krigsförbrytare som fått uppehållstillstånd i Sverige?

– Ja, det finns det bevisligen. Första fallet med en fälld krigsbrottsling hade varit här flera år. Detta är ju ett arbete som man måste jobba med hela tiden. Det finns inga garantier. Det gäller bara för myndigheterna att jobba så mycket vi kan med de här frågorna, säger Mikael Ribbenvik.

Utvisas inte direkt

Det har också skett en ökning av antalet asylsökande, misstänkta för terror- och krigsbrott, som inte kan utvisas eftersom de riskerar sitt liv i hemlandet. Hittills i år har runt 40 asylsökande fått tidsbegränsade uppehållstillstånd av den anledningen. Förra året var det runt 20 personer. Några måste stanna på grund av exempelvis en pågående sjukhusbehandling. Men majoriteten av dem är misstänkta för terrorism och krigsbrott.

– När vi nekar någon asyl på grund av de här skälen så ska man utvisas. Men det beslutet kan inte verkställas om personen riskerar att avrättas eller utsättas för tortyr i hemlandet. Då får man ett tillfälligt tillstånd under en period i Sverige. När läget har förändrats får man se om personen kan skickas tillbaka. Men ibland kan det ta väldigt lång tid. Vi sänder ingen till döden från Sverige, säger Mikael Ribbenvik.