Så lurar fuskarna Arbetsförmedlingen på miljonbelopp

Susanna Nygren

Med fejkade företag och praktikplatser som inte finns lurar bedragare Arbetsförmedlingen på miljoner.

Ofta har fusket kopplingar till organiserad brottslighet – och tillsammans med Polisen och andra myndigheter stoppade Arbetsförmedlingen 2017 bedrägerier för närmare 30 miljoner kronor.

– Det kan handla om att man gör en ansökan om att få anställa en person med anställningsbidrag. Men vid en kontroll finns det inte ens någon verksamhet, säger Gert Sternskog på Arbetsförmedlingen Skåne.

Sedan 2013 samarbetar Arbetsförmedlingen med Polisen, Skattemyndigheten och en rad andra myndigheter för att komma åt bedrägerier och organiserad brottslighet.

Ett område är personer som på olika sätt utnyttjar arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att roffa åt sig mångmiljonbelopp.

Bidragsfuskarna har flera metoder:

Ett sätt är att upprätta ett fejkföretag och ansöka om bidrag från Arbetsförmedlingen för att anställa någon med anställningsstöd. När Arbetsförmedlingen sedan gör en kontroll finns det inget företag.

En annan raffinerad metod är att en företagare kommer överens med en arbetslös person att fejka en anställning med anställningsstöd. Företagaren meddelar Arbetsförmedlingen att han vill anställa en person som är berättigad till anställningsstöd och gör en ansökan om detta.

Men allt är en bluff. Den ”anställde” utför inget arbete. I stället delar de båda på pengarna från Arbetsförmedlingen.

För att dölja bedrägeriet betalar företagaren ut en lön och skickar en lönespecifikation till arbetsförmedlingen. Lönen betalar sedan den anställde tillbaka till företagaren.

– De skickar in en lönespecifikation och fejkar att jobbet finns. Så tjänar de båda på det, säger Gert Sternskog, verksamhetscontroller vid Arbetsförmedlingen Skåne.

”Väldigt glada för samarbetet”

Tack vare informationsutbyte med polisens underrättelseenhet och andra myndigheter hittar Arbetsförmedlingen nu fler bedragare än tidigare. Under 2017 avslöjades bedrägerier inom organiserad brottslighet för närmare 30 miljoner kronor.

– Vi är väldigt glada för det här samarbetet. Nyttan är att vi kan se signaler som vi tidigare inte har sett och som gör att vi kontrollerar ett företag, säger Eva-Lena Edberg, enhetschef på enheten för uppföljning och kontroll vid Arbetsförmedlingen.

Trots samarbetet så finns det ett stort mörkertal av bedrägerier som inte upptäcks. Eva-Lena Edberg har svårt att uppskatta hur mycket pengar det kan röra sig om – men misstänker att det är en stor summa.

– Vad omsätter den organiserade brottsligheten i dag? Det är mer pengar än vad vi kan föreställa oss, säger hon.

”Pengarna går till fel personer”

Hon tycker det är högst besvärande att välfärdssystemet utnyttjas så här.

– Teoretiskt sett går ju pengarna till fel personer på bekostnad av dem som skulle ha fått dem.

Problemet verkar vara störst hos Arbetsförmedlingen i Skåne. I alla fall om man ser till antalet bedrägerier som upptäcktes genom myndigheternas samverkan förra året – 14 miljoner. Alltså nästan hälften av summan för hela Sverige.

– Det är insatser som vi har avbrutit och där vi har gjort återkrav på pengarna, säger Gert Sternskog vid Arbetsförmedlingen Skåne. 

De flesta sköter sig bra

Han poängterar däremot att det här gäller en bråkdel av alla arbetsgivare – de allra flesta sköter sig väldigt bra och gör en viktig insats.

Gert Sternskog menar att det behövs regeländringar för att komma åt fusket. I dagsläget är det till exempel svårare för Arbetsförmedlingen att upptäcka fusk med så kallade nystartsjobb. Här är de enda kraven på arbetsgivaren att denne inte har skatteskulder hos kronofogden och att det finns kollektivavtal eller motsvarande som reglerar lönenivåer och försäkringar.

– När det gäller andra insatser har vi möjlighet att göra en arbetsmarknadspolitisk bedömning om det är en lämplig arbetsplats. Det får vi inte med nystartsjobb, säger han.

På onsdag förmiddag håller polisregion Syd en pressträff i Malmö om det myndighetsöverskridande arbetet mot organiserad brottslighet.