Utredare: Svårt att få invandrare att återvandra

helskärm

Regeringens utredare skulle föreslå åtgärder som kraftigt stimulerar till frivillig återvandring.

Men utredningen konstaterar att sådana metoder ”inte står att finna”.

Utredaren Joakim Ruist har studerat bland annat Danmark, Norge och Tyskland, men har inte hittat någon metod som leder till att utvandringen kraftigt ökar. ”Utredningen tillstår därmed att den misslyckats med kärnan i sitt uppdrag”, står det i rapporten till migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Enligt Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna, skulle en utredning ta fram åtgärder som ”kraftigt stimulerar” till frivillig återvandring till ursprungsländerna. Den tänkta målgruppen är invandrare som inte trivs och har svårt att integrera sig i Sverige.

Ruist pekar på att akademiska studier visar att de som migrerat som flyktingar ganska sällan utvandrar från det land de invandrat till.

Känna sig oönskad

Dagens utvandringsbidrag på 10 000 kronor plus resekostnader per person har hittills bara lett till att en handfull personer per år återvandrat. Det är betydligt lägre än det danska bidraget, som ligger på över 100 000 danska kronor.

Utredaren avråder från en stor höjning. Det skulle, enligt Ruist, skicka signalen att målgruppen är oönskad i Sverige och därmed inverka negativt på viljan att integreras.

I stället föreslås mindre förändringar jämfört med i dag, till exempel att även alla som invandrat som anhöriga ska kunna få bidraget.

TT: Du är inte riktigt nöjd med utredningen?

– Vi ser vissa delar där vi tror det kommer behövas komplettering, säger Malmer Stenergard.

– Vi vill att människor ska få all stöttning för att kunna komma in i samhället, men om det inte är det man önskar ska man kunna få stöd för att återvandra. Jag har själv träffat flera personer, inte minst kvinnor, som känner längtan till sina rötter, exempelvis Somalia.

700 fler

Enligt utredningens uppskattning skulle ett utvandringsbidrag på 350 000 kronor kunna leda till att den årliga utvandringen från Sverige ökade med 700 per år, jämfört med om inget bidrag fanns alls. Samhällsekonomiskt skulle det först efter 15 år ge ett positivt resultat.

Utredaren föreslår att Migrationsverket fortsatt ska ha ansvaret att informera om utvandringsbidraget. I Danmark har kommunerna det.

Malmer Stenergard pekar på att det är kommunerna som kommer i kontakt med personer som kan överväga återvandring.

– Jag tycker personligen att det vore intressant att titta ännu närmare än utredaren på hur man gjort i Danmark, säger hon.