Omstridd "agentlag" klubbad i Georgien

helskärm

Trots veckor av protester, slagsmål i kammaren och ett presidentveto har Georgiens parlament slutligen klubbat den mycket uppmärksammade ”agentlagen”.

Oppositionen ser lagen som en grund för maktmissbruk och EU förkastar den.

Lagen klubbades egentligen redan i mitten av maj, men president Salomé Zurabisjvili lade in sitt veto – ett veto som parlamentet i en omröstning kört över med 84 röster mot 4.

Resultatet var väntat. Talmannen Sjalva Papuasjvili meddelade redan för en vecka sedan att kammaren skulle samlas för att formellt upphäva presidentens veto.

Ett utskott förberedde formellt åtgärden på måndagen, innan den slutliga omröstningen kunde ske.

Efter tisdagens beslut väntas protesterna fortsätta utanför parlamentet.

– (Det styrande partiet) vet att det skulle förlora makten om fria och rättvisa val hölls, och om Georgiens vibrerande civilsamhälle kunde agera mot valbrott, säger oppositionspolitikern Tina Bokutjava till AFP.

Kopia på rysk lag

Kritiker kallar den framröstade lagen för den ”ryska lagen”, eftersom den mer eller mindre är en kopia av en rysk lag. I praktiken innebär den att organisationer och medier som får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet ska registrera sig hos myndigheterna som organisationer som verkar i främmande makts ärenden.

Bedömare i landet varnar för att lagen kan användas till maktmissbruk och frångå färden mot ett fullvärdigt demokratiskt samhälle.

– Den kommer att kasta en skugga över vår valprocess, ett val kan inte anses vara fritt och rättvist om enskilda organisationer och oberoende medier förtycks, säger Eka Gigauri från organisationen Transparency Internationals georgiska avdelning.

Medlemskap ifrågasätts

Georgien ansökte om medlemskap i EU kort efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och fick bekräftad kandidatstatus i slutet av förra året. Demonstranter anser att regeringspartiet Georgisk dröm vill stoppa försöken att bli EU-medlem.

Svaret från Bryssel kom direkt efter omröstningen, med en varning om att ett georgiskt medlemskap i unionen ifrågasätts.

”EU och dess medlemsländer överväger alla möjligheter hur denna utveckling ska bemötas”, säger utrikeschefen Josep Borrell i ett uttalande.

Även Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) reagerar:

”Eftersom lagen är oförenlig med EU:s normer och värderingar kommer beslutet att få konsekvenser för relationerna mellan EU och Georgien”.