Studie: Brå-rapporter ändras efter påverkan

helskärm

Slutsatser har ändrats i rapporter från Brottsförebyggande rådet (Brå) som en anpassning till hur politikerna vill ha det, enligt en studie.

– Det här riskerar att rasera tillförlitligheten i rapporter och yttrande, säger Malin Wieslander, en av forskarna.

Brå är en myndighet som tar fram officiell statistik, utvärderar reformer och tar fram ny kunskap om brottslighet och brottsbekämpning.

Forskarna vid Linköpings universitet har intervjuat nuvarande och före detta anställda på Brå, samt gått genom rapporter och yttranden från myndigheten, något som Svenska Dagbladet rapporterat.

Deras slutsats är att det kan vara svårt att veta vilka Brå-rapporter man kan lita på, och vilka som ska tolkas mer försiktigt.

– Det finns en inbyggd spänning i att Brå ligger under det departement vars verksamhet man ska utreda, säger Wieslander, och syftar på justitiedepartementet.

Inte objektiv

Forskarna pekar i studien på att det finns en påverkan politiskt, både direkt från justitiedepartementet och indirekt genom chefer på myndigheten. Det kan handla om hur frågan formuleras från början, att slutsatser i rapporter ändras, eller att Brå i yttranden särskilt lyfter fram positiva förhållanden.

– Man är inte tillräckligt oberoende, objektiv och saklig när man ska föra fram forskningsresultat, säger Wieslander.

Personer som forskarna pratat med har oberoende av varandra pekat på ändringar som gjorts i rapporter efter påtryckningar uppifrån, enligt forskarna. Det ska finnas två fall där personer har kallats upp på departementet. Påverkan sker även genom nyckelpersoner och chefer på Brå.

– I och med att man befinner sig i ett beroendeförhållande finns det en styrning i att man vet vad departementet efterfrågar eller vad polisen efterfrågar, säger Wieslander.

Men exakt vilka rapporter det rör sig om vill forskarna inte säga.

– Vi har detaljer om vilka rapporter det är, och vilka ändringar som gjorts men vi kan inte gå ut med det eftersom vi vill skydda våra källor, säger Wieslander.

Anpassar retorik

Många av de intervjuade beskriver att man är mån om att ha en god relation med sin uppdragsgivare, enligt Wieslander.

– Man kanske skriver på ett snällare sätt, mildrar kritik eller formulerar sig på ett sätt som gör att vissa saker inte framstår som problematiska. Det finns allt från konkret censurering av data till att man anpassar hela retoriken.

Linköpingsforskarna har gjort ett 30-tal intervjuer, varav elva med tidigare anställda och tolv nuvarande anställda. Även flera tidigare rikspolischefer, generaldirektörer på Brå och justitieministrar har intervjuats.

TT: Finns det inte en risk att ni i högre grad intervjuat personer som har ett mer kritiskt förhållningssätt, att urvalet blir snedvridet?

– Jo, absolut, därför har vi försökt intervjua så många grupper som möjligt. Alla pekar på samma typ av politiska styrning, men i olika grad. Bland nuvarande anställda är det inte alls lika många som lyfter fram den politiska styrningen som ett problem, säger Wieslander.

TT har sökt Brå, vars presskontakt meddelar att man inte har hunnit sätta sig in i studien och därför inte kan ge några kommentarer.