Chiles president hårt pressad av protester

helskärm

Undantagstillståndet i Chile har utökats till flera städer och president Sebastián Piñera säger att landet är i krig.

Men situationen är ohållbar – och slutar sannolikt med presidentens avgång, enligt Irene Molina, professor vid Uppsala universitet.

– Det är svårt att se var presidenten har stöd nu, säger forskaren.

I helgen utlystes undantagstillstånd i huvudstaden Santiago och landets militär fick ansvar för att hålla ordning på gatorna. Undantagstillståndet har nu utökats till flera städer. Dessutom råder nattligt utegångsförbud i huvudstaden, ett förbud som förlängdes att gälla även under natten mot tisdag.

– Vi är i krig mot en mäktig fiende, som är villig att använda våld utan några gränser, sade Chiles president i ett tv-sänt tal från ett militärhögkvarter sent på söndagskvällen, lokal tid.

Han sade även att demonstranterna troligtvis är organiserade likt en kriminell organisation.

Oväntat hård reaktion

Att situationen i Chile eskalerat så snabbt är förvånande, enligt Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, med rötter i Chile.

– Att det skulle bli en reaktion mot den ekonomiska politik som förts i landet i många år, som skapat enorma sociala klyftor, har man förstått. Men många har blivit tagna på sängen av att det blivit så explosivt.

– Framför allt tror jag inte att någon förväntat sig reaktionen från regeringen, att man skulle börja med brutal repression från polisen och sedan skicka ut militären på gatorna och förklara undantagstillstånd, säger Irene Molina.

Breda protester

Protesterna mot regeringens ekonomiska politik inleddes med studentdemonstrationer. Den utlösande faktorn var höjda kollektivtrafikpriser. Anlagda bränder, stoppad gatutrafik och kravaller har följt. Minst elva personer har dött.

Proteströrelsen är ledarlös och har ovanligt brett stöd, enligt forskaren.

– Att det skulle röra sig om kriminella och vandaler är långt ifrån sanningen. Det är dels folk från fattiga områden men vi ser också för första gången folk från välmående medel- och överklassområden som går ut på gatorna. Det är svårt att se var presidenten har stöd nu, säger Irene Molina.

Militären laddad fråga

Att sätta in militären är känsligt i den tidigare diktaturen.

– Militären har inte synts till på gatorna sedan Pinochets sista år. För den yngre generationen är det här något nytt och obekant, men för äldre kan det väcka traumatiska minnen. Presidenten säger att man är i krig, men man sätter in kanoner och gevär mot folk som slår på kastruller, säger Molina.

Presidenten hade dåliga opinionssiffror redan innan protesterna drog i gång. Hittills har den politiska oppositionen hållit låg profil, men professorn anser att situationen är ohållbar för Sebastián Piñera.

– Jag har svårt att tänka mig att han kan driva vidare den här hårda linjen, utan att han lämnar sin post och utlyser nyval, säger Irene Molina.

På måndagen krävde FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet, tidigare president i Chile, oberoende utredningar av dödsfallen. Enligt Bachelet måste den uppskruvade retoriken dämpas, annars riskerar läget att trappas upp ytterligare. Regeringen använder för hårda tag, anser den tidigare presidenten:

– Myndigheterna måste strikt följa de internationella bestämmelserna kring mänskliga rättigheter. Undantagstillstånd får bara användas i nödfall och med laglig grund, säger Michelle Bachelet.