Planen: Så mycket kan ny kärnkraft kosta
Publicerad 2024-08-12 18.27
Regeringen har tagit emot planen för hur ny kärnkraft ska finansieras.
Hushållen kan stå inför höjda skatter på flera hundralappar per år. Men alternativet skulle kunna bli ännu dyrare enligt regeringens utredare Mats Dillén.
– Det kan mycket väl vara så att mer kärnkraft i systemet kan bli billigare.
På måndagen tog regeringen emot utredaren Mats Dilléns förslag om hur staten ska vara med och bekosta ny kärnkraft.
Förslaget är att staten ska låna upp minst 300 miljarder kronor för fyra nya storskaliga reaktorer.
Skulle kostnaderna för byggandet av reaktorerna bli högre så ökar även statens lånebehov rejält. Men det har utredaren tagit höjd för.
– Det är inga glädjekalkyler som vi har i våra modeller, säger Mats Dillén.
Ministern: ”En grundtrygghet”
Tidöpartiernas plan är att minst två nya storskaliga kärnreaktorer ska byggas till 2035. Utöver det utlovar partikvartetten en ”massiv utbyggnad av ny kärnkraft till 2045”.
Anledningen till kärnkraftsvurmen är att regeringen räknar med att elbehovet i Sverige kommer att öka.
Fossila bränslen ska bytas ut mot fossilfria. Saker ska elektrifieras.
– Det handlar om att säkra en grundtrygghet för svensk hushåll och svensk industri, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
– Oavsett vad som sker ska Sverige stå säkert och klara omställningen, fortsätter han.
Enligt Energimyndigheten kommer Sveriges elbehov att landa på mellan 200 och 340 terrawattimmar, TWh, till 2045. Det kan jämföras med dagens användning i Sverige på 135 TWh.
Och elektrifieringen kommer alltså med en rejäl prislapp.
Staten ska, enligt Mats Dilléns plan, stå för 75 procent av kapitalet som behövs för att bygga de nya reaktorerna. Privata investerare står för resterande 25 procent.
Ny skatt kan införas
Utöver de 300 miljarder som staten behöver finansiera, i ett bästa scenario, föreslår Dillén att en skatt på 2 öre per kilowattimme, KWh, införs.
Det ska täcka den garanti på 80 öre per KWh som kärnkraftsbolagen ska få av staten.
Utöver att staten går in med kapital ska alltså konsumenterna finansiera säkrade priser för kärnkraftsbolagen.
För en normalvilla, som förbrukar runt 20 000 KWh per år, handlar det om runt 400 kronor.
Det skulle svida rejält för en moderatledd regering att införa en sådan skatt.
Beslut ska fattas trots stor osäkerhet
För att Tidöpartierna ska kunna hålla deadline om två nya reaktorer till 2035 krävs att staten skriver under ett avtal om prisgaranti och riskdelning inom en mycket snar framtid.
Enligt finansmarknadsminister Niklas Wykman har regeringen tillsatt ett särskilt sekretariat som ska arbeta med detta. När man kan skriva på ett första avtal vill han inte gå in på och ber om att få återkomma.
Men kalkylerna som regeringen ska fatta sitt mångmiljardbeslut på är mycket skakiga. Det tillstår utredaren Mats Dillén.
– Eftersom tidsperspektivet är så långt så vet vi inte riktigt hur kostnaden ser ut, säger han.
Alternativet, att inte bygga ny kärnkraft men fortsätta utbyggnaden av vindkraft, kan också det bli mycket kostsamt, slår Mats Dillén fast.
Det skulle innebära skiftande elpriser i och med vädrets nyckfullhet.
Det skulle också innebära att stora summor måste läggas på olika lagringslösningar för el för att kunna stabilisera elnätet.
– Det kan mycket väl vara så att mer kärnkraft i systemet kan bli billigare, säger Mats Dillén.
Wykman: Kommer alltid finnas risk
Summa summarum är att ingen riktigt vet säkert hur stor kostnaden för ny kärnkraft i slutändan kan bli.
Niklas Wykman säger att ett nytt kärnkraftsprogram är kopplat till stora risker och inte är okomplicerat.
– Vi kommer alltid att fatta beslut med bästa möjliga beslutsunderlag. När det kommer till elmarknaden kommer det alltid finnas risk och osäkerhet kring det. Det här handlar om att hitta ett sätt att hantera det.
Inför ni en ökad skatt enligt förslaget för att finansiera det här?
– Vi får analysera de olika förslagen och återkomma till hur det kan genomföras.
Miljöpartiet är djupt kritiska till förslagen i Mats Dilléns utredning. Partiet säger bestämt nej till ny kärnkraft och förordar i stället mer vindkraft till havs.
– Ny kärnkraft blir ett enormt slukhål för skattebetalarnas pengar. Hushållen kommer tvingas att betala en Ebba Busch-skatt varje månad för kärnkraften i decennier framåt helt i onödan, kommenterar språkröret Daniel Helldén.
Även Centerpartiet är skeptiska. Rickard Nordin, partiets klimat- och energipolitiske talesperson, säger att utredningen är ”ett hafsverk och ett beställningsjobb”.
– I stället för att genomföra en färdig utredning som skulle ge massor av vindkraft med en gång så beställer regeringen en utredning om en ny skatt på svenska elkunder, säger Nordin vidare.