Persson får medhåll i kritiken av S
Uppdaterad 2014-09-22 | Publicerad 2014-09-21
Göran Persson går till attack mot sin efterträdare Stefan Löfven i SVT:s ”Agenda”.
Statsvetarna ger honom rätt i kritiken.
Både Socialdemokraterna och Moderaterna gjorde ett dåligt riksdagsval.
Förre S-ledaren Göran Persson kallar resultatet för en ”väldigt tydlig varningssignal” till Stockholmsetablissemanget. Han menar att de två partierna har lagt sig alldeles för nära varandra politiskt, vilket i sin tur lett till att inget av partierna kunnat fånga upp ett missnöje på landsbygden ”där man lider av dålig mobiltäckning, tåg som inte går, pensioner som är för låga, jobb som försvinner, ungdomar som flyttar och jordbruk som läggs ner”.
– Jag tror att Sverigedemokraternas framgångar också till dels beror på denna triangulering, den så att säga strävan efter att inte ta risk i politiken, att inte visa skillnader, som Moderaterna införde och som Socialdemokraterna också har tagit efter. Man ligger så nära varandra och då blir det på något sätt så att när man är arg och uppgiven så finns det inget annat protestuttryck, säger Göran Persson i SVT:s ”Agenda”.
”Gått med på privatiseringar”
Den förre S-ledaren får medhåll från flera statsvetare som Aftonbladet talat med.
– Jag tror att många väljare uppfattade det politiska avståndet mellan S och M som så litet att SD framstod som ett mer distinkt alternativ, i mångas ögon framstod de kanske som det enda oppositionspartiet, säger Ulf Bjereld, socialdemokrat och statsvetare vid Göteborgs universitet.
Tommy Möller, statsvetare vid Stockholms universitet och tidigare talskrivare åt Carl Bildt, är inne på samma spår.
– Jag tycker att Perssons kritik är berättigad, det är en förklaring till att Sverigedemokraterna har fått ett sådant utrymme. Jag har jobbat med flera valkompasser inför valet och satt mig in i viktiga sakfrågor och då ser man att det finns en stor närhet mellan S och M. Det har varit en trend under många år.
En trend som började på 90-talet, säger Jonas Hinnfors, statsvetare vid Göteborgs universitet.
– Då ändrade sig Socialdemokraterna ganska mycket. Man kände sig tvingade att gå med på förändringar av offentlig sektor, att acceptera friskolor, privatiseringar, marknadslösningar, en del nedskärningar och så vidare.
”Sista ideologiska striden”
Tommy Möller säger att frågan om löntagarfonder på 70-talet och 80-talet var ”den kanske sista stora ideologiska striden”.
– Fonderna avskaffades av Bildt-regeringen 1991 och sedan dess har frågan om ”socialism” inte stått på dagordningen, säger han.
Men det var först när Reinfeldt tog över Moderaterna 2003 som det verkligen blev svårt att skilja partierna åt.
– Plötsligt sa Moderaterna att det inte var något fel på välfärdsstaten. Den svenska modellen började framhållas som något positivt. Då blev det svårare för Socialdemokraterna att framstå som något distinkt annorlunda, säger Jonas Hinnfors.
Moderaterna å sin sida menar att det om något är Socialdemokraterna som har närmat sig dem.
– Socialdemokraterna har lagt sig retoriskt nära oss, men skiljelinjerna i politiken är stora. Vi prioriterar fler jobb och ordning i ekonomin. Socialdemokraterna vill höja skatterna för att satsa på bidragen, säger Moderaternas analys- och kommunikationschef Per Nilsson i en skriftlig kommentar.
– Den stora skillnaden är i grunden samma som på Göran Perssons tid: jobb kontra bidrag. Socialdemokraternas bidragsutbyggnad ledde då till att 140 personer om dagen förtidspensionerades, vi vill inte att Sverige ska tvingas tillbaka dit.
Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin har via sin pressekreterare avböjt att kommentera Göran Perssons kritik.