”Jag har aldrig varit så rädd”
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-02-22
Svenska Beatrice Lundström och pojkvännen hade varit en vecka på semester i Christchurch när skalvet inträffade.
– Vi kände hur marken började skaka och såg hur tegelbruket på väggen rasade ned. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv, säger hon.
Sirenerna ljuder i bakgrunden.
Olika sorters ljud för varje fordon.
Polis. Räddningstjänst. Ambulans.
– Det slutar aldrig låta, vi bor nära centrum och de åker runt här hela tiden, säger svenska Beatrice Lundström, 30, från Täby.
Väggen rasade
Tillsammans med pojkvännen Jonas skulle hon resa runt i Nya Zeeland under tre månader. För en vecka sedan kom de till Christchurch.
– Vi kände till att det varit ett skalv här för ett par månader sedan, så när vi kände att det skakade trodde vi först att det var ett efterskalv. Vi kände hur marken började darra.
Men sedan började väggarna röra på sig.
– Tegelbruket på vår vägg rasade ned och vi sprang ut ur rummet.
– Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Jag började gråta och var så tacksam att min pojkvän var där och kunde hålla om mig. När jorden rör på sig… det är så jäkla overkligt, jag har aldrig varit med om något liknande, säger hon.
Vill åka därifrån
Beatrice Lundström säger att hon först bara ville hoppa in i bilen och fly från staden.
– Det är den första reaktionen. Bara åka härifrån. Men vägarna är till stor del avspärrade, allt är ju förstört, det flöder vatten på gatorna på grund av alla vattenledningar som spruckit, hus har rasat samman och vägarna är böjda. Det bästa vi kan göra är nog att vänta en dag eller två, bo hos vänner här och sedan ta oss härifrån, säger hon.