”Jag vill inte lämna min son här och gå”

Uppdaterad 2011-08-13 | Publicerad 2011-08-12

Myrna, 21, står med barnvagnen på Solbackens förskola och tittar på bombplatsen

SKÖNDAL. Det ligger röda löv i barnens sandlåda.

Det är inte röda höstlöv.

De har färgats röda – av blod.

– Jag vill inte lämna min son här och gå. Det här är jättejobbigt, säger Myrna Strandberg som ska skola in sin 1-årige son nästa vecka.

Solbackens förskola är igenbommad. Inga glada barn leker på gården. Det är så tyst att man kan höra björklöven brusa i den svaga vinden.

I sandlådan står en gunghäst stilla. I ett av hörnen, intill ett förråd, har sanden och nedfallna löv färgats röda – av blod.

Myrna Strandberg, 21, står och tittar ut över gården. I barnvagnen ligger hennes 1-årige Sakarias och sover.

Han ska börja här nästa vecka.

Är rädd

– Jag vet inte vad jag ska göra. Det är jobbigt nog att lämna sitt första barn på dagis, säger Myrna.

Hon har precis flyttat till Sköndal och ska börja jobba och plugga till hösten.

– Jag var så himla glad för att vi fick en dagisplats. Men nu känns det hemskt. Jag vill inte lämna min son här och gå.

– Vi var här och tittade på dagiset i förrgår. Tänk om jag hade lämnat honom här då!

Exploderade i flickans händer

I entrén till dagiset hänger en tavla med fotografier. I mitten ler en 4-årig flicka. Bredvid hänger en färgglad teckning som hennes två år äldre syster har ritat.

I går, strax före lunch, satt flickan i hörnet av sandlådan och lekte. Hon fick tag i en tråd som hon drog i. Plötsligt exploderade en kraftig, hemmagjord smällare i hennes händer.

I dag har hon vaknat upp i en sjukhussäng efter en drygt tolv timmar lång operation.

– Det ser ut som att händerna kommer att gå att använda igen, men det är lite för tidigt att uttala sig om hon kommer att få några men, säger Jacob Sundberg, pressinformatör på Sachsskas barnsjukhus.

"Lät som ett pistolskott"

I ett höghus bakom dagiset bor den 4-åriga flickan med sin mamma, pappa och tre syskon. Ingen är hemma.

– Vi såg mamman i går. Hon var alldeles likblek, säger en granne.

Ulla Jonsson, som bor i lägenheten mittemot, hörde när det smällde.

– Det lät som ett pistolskott. Det är så rysligt det som har hänt. Man kan ju inte låta bli att tänka på Utöya.

– Sköndal är ett väldigt lugnt och bra område, men sedan några månader tillbaka har de sprängt busskurer härifrån till Farsta.

Fritidsgården stängd

Nathalie Gilljam, 23, som bor i området, har också kommit och tittat på dagisplatsen.

– Tänk att det här kan hända i lilla Sköndal. Det har ju varit så lugnt här, men nu har de sprängt busshållplatserna. Och jag hade inbrott i min lägenhet i mars. De vände upp och ner på allt och stal pengar och guld medan jag var på BVC.

Vilka är det som ligger bakom det här?

– Det är nog ungdomar som inte har något att göra. De stängde fritidsgården för ett par år sedan. Sedan dess hänger de på skolor och dagis.

Nathalie pekar på ett bord bredvid sandlådan.

– Det här är de enda platserna i området där det finns bänkar och bord där de kan samlas. De brukar sitta och här och dricka öl, typ.

Motivet okänt

Smällaren som exploderade i flickans händer satt uppsatt bakom stuprännan vid förrådet intill sandlådan. Polisen vet ännu inte om det rör sig om ett pojkstreck som spårat ur, eller om någon ville skada barnen.