Äntligen i rymden
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-12-10
I morse lyfte Discovery
CAPE CANAVERAL
Plötsligt exploderade kvällshimlen i eldsflammor.
Sedan kom ett vrålande dån över sundet där vi stod – och efter det en tryckvåg som fick marken att skaka och bröstkorgen att vibrera.
Några minuter senare befann sig Christer Fuglesang, som förste svensk, uppe i rymden.
Klockan 02.47.35 i morse, svensk tid, sköts rymdfärjan Discovery med Christer Fuglesang ombord upp från Kennedy Space Center.
Efter åtta sekunder var farten ungefär 160 kilometer i timmen. Efter 30 sekunder passerade rymdfärjan ljudvallen, då luftmotståndet är som starkast. Efter en minut åkte Fuglesang i cirka 1600 kilometer i timmen.
– Grattis Christer, ha det så kul! hälsade Rymdbolagets vd Sven Grahn via tv då Discovery hade lyft.
Passerade Stockholm
Sekunder senare fälldes startraketerna och efter åtta minuter passerades gränsen då Discovery inte längre kunde återvända till Kennedy Space Center om den skulle tvingas nödlanda.
Då var hastigheten 27 000 kilometer i timmen.
Klockan 03.05 svensk tid hade Discovery nått omloppsbanan. Fyra minuter senare passerade rymdfärjan ovanför Stockholm.
– Det finns många leende ansikten här uppe, sa befälhavaren Mark Polansky i sin första kontakt med kollegorna på jorden efter uppskjutningen.
Oroliga meteorologer
På rymdstationen ISS väntar besättningen på att Fuglesang och de andra ska anlända på måndag.
– Vi ska ut och tända verandabelysningen så att de hittar oss, sa astronauten Michael Lopez på ISS till markkontrollen.
Precis som i torsdags var det under större delen av dagen osäkert om det nyckfulla Floridavädret skulle tillåta en start.
Framförallt oroade sig Nasas meteorologer över starka sidovindar i höjd med avskjutningsrampen.
Men bara timmarna innan uppskjutningen förbättrades vädret dramatiskt och klockan 00.41 bedömdes chansen för uppskjutning till hela 70 procent.
Drygt två timmar fick vi på plats vid presscentret på Kennedy Space Center lystra till den klassiska nedräkningen.
–5, 4, 3, 2, 1...
Sedan följde ett skådespel som slår i alla fall allt undertecknad tidigare bevittnat.
Den mörka kvällshimlen exploderade i eldsflammor och vita rökmoln.
”Skakar och låter”
Strax därpå kom dånet över sundet – och i ryggen på det en chockvåg som fick marken att skaka, bröstkorgen att vibrera och prydnadssaker inne i pressrummet att falla i backen.
Och så stävade rymdfärjan, i fullmånens gnistrande sken, upp genom molnen.
Hur ska det inte ha varit för Christer Fuglesang och hans kolleger, instängda mitt i det makalösa infernot?
–Det skakar och låter väldigt mycket, berättade Hans Schlegel, tysk astronaut som flög med Columbus 1993, för Aftonbladet i veckan.
–Men man hinner knappt tänka på det. Man koncentrerar sig bara på alla uppgifter man har framför sig.
Svenskens historiska dag – timme för timme
Per Bjurman