”Vi vill ju leva ihop”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-04-17
Gunnel, 86, och Arne, 94, tvingas fortfarande bo isär
ESKILSTUNA. – Varje gång man blir så här ledsen dör nog några celler i kroppen, säger Arne Kojefors, 94.
Han hade i går möte med Eskilstuna kommun för att diskutera möjligheterna att få bo ihop med hustrun Gunnel, 86.
De hade hoppats på ett beslut – men får vänta till nästa vecka.
Aftonbladet har tidigare berättat om Gunnel och Arne Kojefors som tvingas bo isär efter 63 år tillsammans. I dag bor Gunnel på ett korttidsboende för dementa. Medan Arne bor ensam i lägenheten.
–?Vi vill ju leva tillsammans. Det här är inte vad man önskar sig, säger Arne.
I går mötte han och dottern Ann-Christine Larsson biståndshandläggare på Eskilstuna kommun för att diskutera boendefrågan.
Lever i ovisshet
De hade förhoppningar och tro på en lösning.
Men kommunen tvingar paret att fortsätta leva i ovisshet.
–?De kunde inte ge några löften alls. Det är svårt för dem att skaka fram något som kan vara lämpligt.
Vi ska få besked om hur det blir nästa vecka, säger Arne.
Dottern är besviken.
–?Vi hade lika gärna kunnat vara utan det här mötet. Pappa fick också ett förslag om ett seniorboende från det kommunala bostadsbolaget. Men de kan inte bo där eftersom de behöver mer hjälp än den som de kan få från hemtjänsten, säger Ann-Christine Larsson.
Varje dag tar nu Arne bilen och åker för att hälsa på sin fru på Trumslagargården.
”Grät varje gång”
–?I början grät hon varje gång jag gick härifrån. Det var jobbigt. Riktigt jobbigt, säger han.
Varken biståndshandläggarna eller verksamhetschefen på Eskilstuna kommun vill lämna några kommentarer om mötet.
Känner du igen dig? är du drabbad? Mejla