Ny samordnare ska jaga förbättringar inom vården
Publicerad 2013-10-10
Socialminister Göran Hägglund (KD) har pressats hårt i debatten om vårdkvaliteten i Sverige.
Nu har han anställt en ny nationell samordnare som ska jaga efter möjligheter att minska den administrativa bördan för personalen.
– Det är något som är fel när många medarbetare tvingas ägna sig åt annat än vad det är utbildade för och vill ägna sig åt, säger Göran Hägglund.
De senaste åren har debatten om kvaliteten i den svenska vården, speciellt inom privata vårdbolag, gått varm och kritiken varit hård. Nyligen lanserade socialminister Göran Hägglund (KD) en etisk plattform som tagits fram tillsammans med fack och arbetsgivarorganisationer. Inom ramen för plattformen ska insynen i de skattefinansierade vårdföretagens ekonomi och ägareförhållanden öka. Dessutom ska det bli lättare att mäta kvaliteten i verksamheten.
I dag fortsatte Hägglunds vårdoffensiv när han utsåg en nationell samordnare vars mål är att minska den administrativa bördan för de som arbetar i vården. Målet är att de ska ha mer tid att ägna sig åt patientvård. Samordnare blir Göran Stiernstedt, som senast kommer från Sveriges kommuner- och landsting där han varit chef för avdelningen för vård och omsorg.
– Han har varit läkare, överläkare, sjukhusdirektör och en hel del annat. Han har funnits på många nivåer i vårdvärlden och kan den här verksamheten bra. Han ska hitta sätt att underlätta för personalen att få ägna sig åt det som de finns till för, att möta patienter och ge vård, säger Göran Hägglund.
Enligt socialministern får personalen i dag lägga alldeles för mycket tid på saker som inte handlar om direkt vård.
– Vi kan höra talas om sjuksköterskan som måste börja jobbet på morgonen med att logga in i 15 olika datasystem. Eller den som måste knappa in uppgifter i flera olika system. Det borde kunna räcka med ett.
Överhuvudtaget har det blivit ett dokumentationskrav som det finns skäl att se över, säger han.
Sverige hamnar ofta i topp när det gäller länder där antalet sjuksköterskor och läkare är högt. Men trots det, och att svenskarna inte besöker sjukhus lika ofta som folk i andra länder, talas det ofta om läkarbrist.
– Det är något som är fel som handlar om att många medarbetare i vården tvingas ägna sig åt annat än vad det är utbildade för och vill ägna sig åt, säger Hägglund.
Göran Stiernstedt ska fram till slutet av 2015 föreslå förbättringar och förenklingar inom vården.
– Det kan vara så att det påträffas något i lagstiftningen som krånglar till det. Då ska det föreslås att vi ändrar på lagar där vi inte äventyrar patientsäkerheten. Hittar han sådant som handlar om regler och förordningar från statliga myndigheter, då kan han förslå förbättringar. Sedan kan det också vara sådant som landstingen själva har kommit överens om eller skapat. Han kommer naturligtvis att behöva arbeta nära vårdens olika aktörer, säger Hägglund.
Efter dagens besked, och den tidigare etiska plattformen, hoppas KD-ledaren nu att vårddebatten i framtiden ska handla mer om kvalitet än om driftsform.
– Sammantaget hoppas jag att vi ska få en vård som är mer patientfokuserad, som utgår från den enskilda patientens perspektiv. Svenska folket sätter vården högt på listan över angelägna politiska frågor. Det kommer finnas i centrum av den politiska debatten under valåret. Jag tycker det ska vara så, för det är så viktigt.