Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Nils

Kärvare tider väntar Norge

Oljepriset rasar. Norska kronan värd mindre än den svenska – för första gången sedan 1990

Sötebrödsdagarna verkar vara över för Norge.

Det låga oljepriset leder till ökad arbetslöshet och lägre skatteintäkter.

Men det innebär inte att Sveriges lillebror – som blivit stor – åter blir lillebror.

För bara drygt ett år sedan låg oljepriset stadigt på 100 dollar per fat olja. I går noterades ett fat för 29 dollar. Ett prisras som helt ändrar förutsättningarna för många oljeländers ekonomier. Länder som Ryssland och Venezuela är sedan tidigare hårt drabbade. Deras statsbudgetar bygger på att oljepriset som lägst ligger på 80-90 dollar.

Nu börjar även rikare länder som Norge att känna av prisraset.

Den norska statskassan förlorade förra året 66 miljarder kronor i minskade skatteintäkter på grund av det sjunkande oljepriset.

För första gången sedan 1990 är den norska kronan värd mindre än den svenska. Det betyder att norrmän som tidigare åkte till Sverige för att köpa mat i dag får mycket mindre för pengarna. Att semestra utomlands har blivit avsevärt dyrare.

Den norska oljesektorn har det senaste åren genomför massavskedanden. Norska ekonomer bedömer att arbetslösheten kan stiga till närmare sex procent inom några år.

Ombytta roller

Förmodligen måste staten skära ner i utgifterna får vård, skola och omsorg.

Norrmännen har vant sig vid att leva på stor fot tack vare oljeintäkterna. De senaste årtiondena har också inneburit ombytta roller där Norge intagit rollen som Nordens ekonomiska stormakt på Sveriges bekostnad.

Norge har haft så många höglönejobb att man låtit svenskar och andra stå i butiker och servera på restauranger och caféer. Av tidigare storebror blev tjänstefolk. Även inom vården har den utländska arbetskraften dominerat allt mer.

Nu kanske en del norrmän som fått sparken från oljeindustrin måste ta enklare jobb.

Ändå har Norge bättre förutsättningar än något annat oljeland att klara ett långvarigt lägre oljepris. Skälet är att Norge till stora delar låtit bli att blanda in oljepengarna i den statliga ekonomin. En stor del av intäkterna från oljan har avsatts i en särskild oljefond.

Oljefonden har till stor del investerat i aktier vilket gjort att värdet på fonden vuxit kraftigt under de många åren av rejäla börsuppgångar. Fondens totala värde ligger i dag på dryga 6000 miljarder kronor.

Begränsa uttagen

Tanken med oljefonden var att se till att intäkterna från landets svarta guld skulle fördelas över många generationer och att man samtidigt skulle minska riskerna för en överhettning av den norska ekonomin. Norrmännen insåg klokt att oljan en dag skulle ta slut.

På senare år har man börjat tulla på fonden för att betala för välfärdssatsningar däribland höjda pensioner. Med ett fortsatt högt oljepris hade det inte varit något problem. Nu varnar många för att man måste begränsa uttagen och istället höja skatterna.

2006 använde Norge 44 miljarder från oljefonden. I år räknar man med att använda hela 209 miljarder, en ökning med 30 miljarder sedan förra året. Pengarna rinner snabbt iväg ifall det inte blir några nya insättningar i fonden. Särskilt som Norge har en åldrande befolkning.

Norge är precis som andra länder drabbat av det faktum att omvärldens efterfrågan på olja sjunker. Kinas ekonomi växer inte längre lika snabbt. Saudiarabien och Gulfstaterna vägrar pumpa upp mindre olja av rädsla för att Iran och andra i så fall ska få större marknadsandelar. Saudierna vill med ett medvetet lågt oljepris också slå ut den amerikanska skifferoljan som gjort att USA de senaste åren blivit allt mindre beroende av olja från Mellanöstern.

Klondyke–era

Sammantaget är marknaden översvämmad med olja som ingen vill ha. Därför dyker priset. Norge är för litet för att ensamt kunna påverka priset.

Att Iran nu åter får börja exportera sin olja bidrar ytterligare till överskottet och hjälper till att sätta fortsatt prispress. Om inte saudierna plötsligt byter strategi utgår de flesta oljeexperter från ett lågt oljepris under hela 2016 och flera år framöver.

Även om det inte innebär vatten och bröd för norrmännen så måste de anpassa sig till en helt ny situation. Framtidstron får sig en knäck. Norges Klondyke-era kan vara över.