Proryska partier rycker fram inom EU

De vill inte straffa Ryssland för Ukrainakriget och säger sig vilja ha fred på en gång.

Europa i stort står samlat i sitt stöd för Kiev. Men proryska partier rycker fram i flera länder – vilket kan undergräva stödet för Ukraina och sanktionerna mot Ryssland.

Österrike ska inte ställa sig på någon sida i kriget, anför högerpopulistiska Frihetspartiets (FPÖ) ledare Herbert Kickl.

Kickl vill att sanktionerna mot Ryssland dras tillbaka och att allt stöd till Ukraina stoppas.

När den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj framträdde digitalt i det österrikiska parlamentet i mars så reste en lång rad FPÖ-ledamöter på sig och lämnade salen. På sina bord lämnade de lappar med budskap om att de önskade ”fred”.

Österrike går till val nästa höst, men regeringens stöd dalar och risken för nyval är överhängande. Sedan i höstas är det FPÖ som är landets mest populära parti, enligt mätningarna.

Vill göra som Orbán

FPÖ har en lång historia av kontroverser, som ett missnöjesparti både i och utanför österrikiska regeringssamarbeten.

Partiet har också närt och haft långvariga och formella vänskapsband till Vladimir Putins maktparti Enade Ryssland. Vid annekteringen av Krimhalvön 2014 ställde sig FPÖ-ledningen på Rysslands sida och var redan då emot EU-sanktioner.

Liksom Ungern är landet fortsatt i hög grad beroende av rysk gas. Herbert Kickl ser den ungerske premiärministern Viktor Orbán – som sätter sig på tvären mot EU:s konsensus – som en stor förebild. I ett möte i Budapest för några veckor sedan lovade Kickl att han är Orbáns allierade i kampen mot EU:s ”förmynderi”.

”Vi var överens: I och med Ryssland/Ukraina-kriget krävs en vapenvila och fredsförhandlingar omedelbart”, skrev Kickl i sociala medier efter mötet.

Österrike är inte med i Nato och har en djupt rotad neutralitetsprincip. Hittills har landet skickat humanitär hjälp och icke-dödliga vapen till Ukraina.

Fico favorit igen

I Slovakien blåser liknande vindar. Där verkar en skandalomsusad tidigare premiärminister vara på väg tillbaka. Högerpopulisten Robert Fico tvingades bort från posten 2018 då stora protester bröt ut till följd av ett uppmärksammat journalistmord.

Natolandet håller nyval i september och Fico ligger för första gången på drygt två år först i mätningarna.

Vid en valseger har Fico lovat att avbryta allt militärt stöd till Ukraina. Han är också skeptisk till sanktioner mot Ryssland. Där andra slovakiska toppolitiker talar om den sovjetiska invasionen av dåvarande Tjeckoslovakien 1968 jämför Robert Fico Nato-soldater på slovakisk mark med nazityska soldater.

– Ukraina har aldrig hjälpt oss, sade han tidigare i våras.

I grannlandet Tjeckien har det samlats till stora protester i Prag under våren. De har formellt riktats mot höga levnadskostnader, men har organiserats av mindre ytterkantspartier som tagit tillfället i akt att rikta udden mot Nato, EU-sanktioner och stöd till Ukraina. Premiärministern Petr Fiala kallar dem ”ryska femtekolonnare”.

Finns ett stöd

I flera av EU-länderna i öst har det funnits stora sympatier för Ryssland och Vladimir Putin. Detta har svängt snabbt under det senaste dryga året, enligt mätningar, men det ser fortfarande ut att bestå i någon mån i folklagren.

Bulgarien är ett sådant land. I det bulgariska nyvalet i april, ett i raden av flera, rönte det ryssvänliga ytterhögerpartiet Vazrazjdane (Pånyttfödelse) framgång och blev tredje störst. Ukraina har fått militärt stöd av Bulgarien, även om det bulgariska styret inte har velat dra någon större uppmärksamhet till detta.

Kroatiens regering vill stötta Ukraina, men där har den mer skeptiske presidenten Zoran Milanovic, som också är formell överbefälhavare, satt sig på tvären och beskrivit sanktionerna som ”fullständigt korkade”.