Vill stoppa israelisk import – anklagas för antisemitism
Publicerad 2024-05-27
GÖTEBORG. Det rödgröna styret i Göteborg vill sätta stopp för israelisk import.
Men förslaget väcker hård kritik – politikerna anklagas för att spä på antisemitism och att legitimera Hamas.
– I gemene mans öron blir det här ytterligare ett sätt att fördöma Israel som en pariastat, säger John Bratel hos judiska församlingen.
I ett gammalt börshus 3 378 kilometer från bombattackerna i Gaza hölls under torsdagskvällen en infekterad debatt – där just kriget mellan Hamas och Israel stod i fokus. Bakgrunden? Ett politiskt förslag från Göteborgs rödgröna politiska styre i Nämnden för inköp och upphandling.
Martin Wannholt, kommunalråd för det lokala uppstickarpartiet Demokraterna, vände sig under frågestunden mot kommunstyrelsens ordförande – socialdemokraten Jonas Attenius.
– Hur kan du gå med på detta? Att förnedra vår stad på det det här sättet, att skicka signaler som man jublar över i Iran, som Hamas applåderar. Vad skickar det för signaler till judar i Göteborg?
Tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill Socialdemokraterna sätta stopp för inköp från länder som enligt FN:s definition bedriver illegala ockupationer. Det gäller Marockos ockupation av Västsahara, Rysslands ockupation av delar av Ukraina – och Israels ockupation av Västbanken.
Förslaget, som lagts fram under maj samtidigt som Israels krig mot Hamas fortsätter skörda civila offer, anklagas av oppositionen för att vara ett försök att bedriva utrikespolitik lokalt.
Under frågestunden menade Martin Wannholt också att förslaget riskerar att öka antisemitismen i Göteborg – och hänvisade till scenerna i Malmö efter Hamas attack den 7 oktober 2023.
– Vad tror du det får för konsekvenser för antisemitismen? Ska vi bli ett nytt Malmö, är det målet?
I talarstolen intill Wannholt stod Jonas Attenius.
– Det rödgröna styret kämpar varje dag mot hot och hat mot judar. Men vi måste kunna hålla två bollar i luften, och vara tydliga i vår kritik, sade han.
”Legitimerar hat och hot”
Fem minuters promenad från kommunfullmäktiges sammanträdeslokal i Börshuset ligger en byggnad från 1855, omgärdad av terrorskydd i form av krocksäkra pelare. Den som vill besöka Sveriges äldsta synagoga behöver bestämma tid i förväg, visa legitimation och vara redo att få sin väska genomsökt.
Längs med trapporna upp till kontorsvåningen sitter foton från en av de kibbutzer som totalförstördes under Hamas attack den 7 oktober, då över 1 000 personer dödades. Hyllorna i biblioteket är fyllda med böcker om Förintelsen, judisk historia och Mellanöstern.
– Numera pratar vi om ett före och ett efter den 7 oktober. Kriget påverkar oss, det påverkar oss i stor grad, säger John Bratel, vice ordförande i Göteborgs judiska församling.
Judiska församlingen i Göteborg varnade veckan efter terrorattacken sina medlemmar för att bära judiska symboler offentligt. Församlingen har stärkt säkerheten. Vid ingången till huset sitter en övervakningskamera.
Enligt John Bratel upplever församlingens medlemmar redan trakasserier, hot och våld på grund av sitt ursprung. Nu är han rädd att det rödgröna förslaget ska göra situationen för Göteborgs judar värre.
– I gemene mans öron blir det här bara ytterligare ett sätt att fördöma Israel som en pariastat. Det är Israel inte, det är en legitim stat, säger John Bratel.
I ett pressmeddelande i samband med att förslaget lades fram sade Jonas Attenius (S) att göteborgarnas skattepengar ”inte ska gå till att ekonomiskt stödja ockupationsmakter”.
John Bratel kritiserar förslaget, dels för att han anser att Israel klumpas ihop med Ryssland som bedriver ett angreppskrig i Ukraina och dels för att han tror att förslaget kan bidra till ökad antisemitism.
– Det är inte Israel som bedriver ett angreppskrig. För oss är det här tondövt och det skapar problem. Det legitimerar hat och hot.
Exakt hur många som dödats i Israels krig mot Hamas går ännu inte att svara på, men klart är att det handlar om tiotusentals människor varav tusentals barn.
– Det är ett blodigt, hemskt krig. Det skördar offer och vi sörjer döda palestinier lika mycket som vi sörjer döda israeler.
Det rapporteras om enorma mängder döda civila. Kan du förstå att många tycker att politiker i Sverige borde agera?
– Jag förstår det, men det ska man göra i samtal. Och inte i kommunen. Det är en rikspolitisk fråga. Jag tycker de rödgrönas försvar är klent, säger John Bratel.
”Jag hatar Hamas”
Efter en lång och intensiv frågestund i kommunfullmäktige slår sig Jonas Attenius ned i ett sidorum intill ledamöternas kaffesal. Göteborgs mäktigaste man har just anklagats för att ”förnedra” Sveriges näst största stad.
Dessutom har Liberalernas kommunalråd Axel Darvik i en intervju med GP sagt att de rödgröna ”tar ställning för Hamas”.
– Det är oerhört grova anklagelser, när vi samtidigt har ett krig som eskalerat till den här nivån. Det är många, många civila som får sätta livet till, säger Jonas Attenius (S).
Förslaget om ett stopp för inköp från länder som bedriver illegala ockupationer lades alltså fram i maj 2024 – 49 år efter att Marockos ockupation av Västsahara inleddes och tio år efter att Ryssland tog kontroll över Krimhalvön.
Jonas Attenius har inga problem med att säga att det är Israels krig mot Hamas som lett fram till att det skarpa förslaget ligger på bordet.
– Vi har en eskalerande situation som bidragit till det, det går inte att sticka under stolen med det. Vi måste göra något, vi måste agera. Det här är en illegal ockupation enligt folkrätten.
Göteborgs judiska församling säger att förslaget riskerar att öka antisemitismen, hur ser du på det?
– Det är givetvis inte vår avsikt. Jag har varit jävligt tydlig om Hamas attack, jag tycker det är åt helvete, jag har fördömt det och jag har sagt att jag hatar Hamas. Men samtidigt hatar jag ockupationen, och det som nu sker i Gaza.
Jonas Attenius säger att han vill stå upp för en tvåstatslösning, där både judar och palestinier kan känna sig trygga. Han pekar på att det rödgröna styret skjutit till pengar till såväl säkerhetsfrågor som arbete mot antisemitism i sin senaste ändringsbudget.
– Det är viktigt att hålla isär den judiska gruppen och inte blanda ihop det med staten Israel. För mig är inte judar lika med Benjamin Netanyahu, säger Jonas Attenius (S).
”Som ett bålgetingbo”
Hos den judiska församlingen menar vice ordförande John Bratel att den distinktionen – mellan judar och staten Israel – inte är helt lätt att göra. Han menar att många blandar samman stat och folkgrupp.
– Judar idag får klä skott för vad Israel gör. Man kan tycka mycket, problematiken är komplex. Oavsett vilken ände man diskuterar i är det som att gå in i ett bålgetingbo, säger han.
John Bratel säger att den judiska församlingen i Göteborg inte har till uppgift att recensera den sittande israeliska regeringen. Men han understryker att Israel som statsbildning är viktig.
– Judar har rätt att, och ska, känna samhörighet med Israel.
2023 uppskattades 2 000 judar bo i Göteborg. Församlingen är Sveriges näst största efter Stockholms judiska församling. I december 2017 attackerades synagogan med molotovcocktails – sedan dess håller den inte öppet för allmänheten.
Trots ekonomiska problem och nedskärningar valde det rödgröna styret hösten 2023 att nästan fördubbla budgeten för Forum för levande historias verksamhet i Göteborg .
– Man ska inte känna hat och hot eller bli utsatt för våld i vår stad. Det jobbar vi väldigt dedikerat mot, säger Jonas Attenius (S), kommunstyrelsens ordförande.
Vad säger du till de judar i Göteborg som känner oro efter det här förslaget?
– De ska känna en trygghet i att vi från det rödgröna styret är väldigt dedikerade i att de har en så trygg och säker miljö som möjligt.
Oklart om förslaget är lagligt
När förslaget lades fram var målet att det skulle röstas genom i inköps- och upphandlingsnämnden den 16 maj. Men förslaget bordlades, och ett beslut kan istället komma att fattas den 13 juni.
– Jag har fått positiva tillrop, om att någon äntligen vågar sätta ned foten i solidaritet med civilbefolkningen och barnen. Samtidigt ska jag vara ärlig. Vi får orosbrev också, säger Jonas Attenius.
Oavsett vilket beslut inköps- och upphandlingsnämnden kommer fram till i mitten av juni, är det inte säkert om någon bojkott kommer att kunna bli av.
Liseberg avbröt nyligen sin bojkott av Mondolez, Marabous ägarbolag som pekats ut som Rysslandskopplat. Nöjesfältet bedömde att bojkotten stred mot kommunallagens likabehandlingsparagraf.
– Vi har sagt att vi vill detta. Där är vi tydliga, säger Jonas Attenius (S).
Men går det här ens att genomföra, lagligt sett?
– Förvaltningen får jobba fram ett utlåtande och så får vi se vad det står. Jag är inte expert. Vissa säger att det går, andra inte. Vi har tydligt markerat vår politiska ställning i frågan.
Dessutom får kommuner inte bedriva utrikespolitik, vilket Göteborgs rödgröna styre anklagats för av såväl politisk opposition som den judiska församlingen och ledarskribenter på både Göteborgs-Posten och Expressen.
– Det är en tolkningsfråga. Jag tycker inte vi hittar på några nya linjer här i form av att peka ut vissa länder, utan vi har använt oss av FN:s definition av illegala ockupationer. Det har Sverige erkänt, det är inte något vi hittar på, säger Jonas Attenius.
