Norska Folkehelseinstituttets app Smittestopp ska användas för smittspårning och för att varna för om en användare varit i närheten av någon som har smittats av coronaviruset. Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Smittades identitet kan röjas av den norska populära smittspårningsappen Smittestopp.
Men nyttan kan väga tyngre än integritetsskyddet, resonerar norska och danska myndigheter med ansvar för dataskydd.
Smittade registreras och alla som varit i närheten av dem varnas. I korthet är det så den ska fungera, den norska appen Smittestopp, som över 60 procent av norrmännen frivilligt har laddat ned sedan den lanserades av norska Folkehelseinstituttet (FHI) nyligen.
Integritetsskydd utvärderas
FHI siktar på att ha den digitala smittspårningstjänsten i gång i maj, som ett komplement till den ofta snåriga manuella smittspårningen.
Institutet varnar samtidigt i sin information om Smittestopp för att appen kan röja vem som insjuknat i covid-19. Risken att denna känsliga uppgift avslöjas uppstår när någon som bara träffat enstaka personer under ett dygn sedan får en varning för att man varit i närheten av någon som konstaterats smittad.
Hur väl den personliga integriteten skyddas i appen utvärderas ännu av den norska myndigheten Datatilsynet.
"Att registrera folks rörelser är ett ingrepp i den enskildas integritet som vi inte skulle acceptera i normala förhållanden", skriver Datatilsynets direktör Bjørn Erik Thon i en kommentar på myndighetens nätsida.
GDPR inget hinder
Detta gör att appen granskas, för att säkra att insamlingen och användningen av data inte strider mot gällande regler och förordningar, enligt Thon.
Han tillägger att de så kallade GDPR-reglerna, som även gäller i EU-länder som Sverige, i sig inte utgör något hinder för att använda spårningsteknik för att bekämpa coronapandemin. Men alla integritetskränkande åtgärder måste vara nödvändiga, träffsäkra och ändamålsenliga, konstaterar myndigheten.
En eventuell svensk version av Smittestopp ligger längre fram i tiden. Men i Danmark pågår arbetet med att ta fram en app för smittspårning. Och där resonerar Datatilsynet likadant som i Norge.
På en mer övergripande nivå är dataskyddsreglerna inget hinder för att regeringen och hälsovården samlar in upplysningar om befolkningen i större omfattning, exempelvis genom en app, konstaterar den danska myndigheten i en kommentar på sin nätsida.
Norska FHI motiverar Smittestopp-appen med att uppgifterna som samlas in ska hjälpa institutets experter att tolka effekterna av åtgärder som vidtas för att bekämpa spridningen av covid-19 i Norge.
Oro för att uppgifter sprids
Medan 60 procent av norrmännen redan har laddat ned appen uppger omkring 15 procent av de tillfrågade i Ipsos enkät att de inte kommer att ladda ned Smittestopp, rapporterar nyhetsbyrån NTB.
Merparten av de som inte vill ha appen i sin mobil oroas av att uppgifterna som samlas in kan komma att spridas och missbrukas. Andra ser risker för hur uppgifterna kommer att användas av FHI eller så tror de att Smittestopp helt enkelt inte kommer att vara till någon nytta.
Smittestopp bygger på väletablerad industri- och krypteringsstandard, skriver FHI. Och enligt myndigheten kommer alla personuppgifter som samlats in av Smittestopp att raderas automatiskt efter 30 dagar. Men det går också att själv radera personuppgifter eller att helt enkelt ta bort appen eller stänga av funktioner man inte vill ha aktiva.
PODD Så strider USA om coronaviruset
I nyhetspodcasten Aftonbladet Daily pratar vi med SvD:s Malin Ekman om det politiska läget i landet, och om hur det är att bo i New York.
