Tuffa krav sinkar spansk regeringsbildning

helskärm

Regeringsbildningen i Spanien ser ut att dra ut på tiden.

Socialdemokratiska PSOE har siktat på att ro båten i hamn före nyår.

Men det nödvändiga passiva stödet från katalanska separatistpartiet ERC villkoras med att ytterst känsliga frågor först måste lösas.

Efter nyvalet den 10 november hölls på tisdagen en tredje förhandlingsomgång mellan PSOE och ERC (republikansk vänster) i Barcelona.

Enligt ERC:s talesperson Marta Vilalta brådskar inte saken. Hon tror att en eventuell uppgörelse kan bli aktuell i först i januari – om inte PSOE kommer med ett drag som accelererar förhandlingen.

Efter mötet var båda parter överens om att det skett i ett "vänligt klimat".

Men än så länge står ERC fast vid att rösta nej till PSOE-ledaren och tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez som regeringsbildare.

För att lägga ner sina röster – vilket krävs för att PSOE ska kunna bilda en koalitionsregering med vänsteralliansen Unidas Podemos – vill ERC tvinga upp flera tunga pjäser på förhandlingsbordet:

Hårda krav

• Konflikten om Kataloniens självständighet ska lösas politiskt, inte i domstolar, och med respekt för "katalanska institutioner".

• Inga områden får vara tabu i förhandlingen, som till exempel en folkomröstning i Katalonien om självständighet.

• En pakt ska omfatta en tidsplan inklusive garanti för uppfyllelse av överenskomna punkter.

• Situationen för de nio katalanska separatistledare (politiker och aktivister) som högsta domstolen (HD) i oktober dömde till 9–13 års fängelse för bland annat uppvigling, i spåren av det regionala styrets olagliga folkomröstning och självständighetsförklaring hösten 2017.

– Allt detta påverkar helheten i förhandlingen, säger Marta Vilalta enligt spanska medier.

"Politiska fångar"

Mest delikat är "de politiska fångarna" som ERC och andra separatistpartier kallar dem.

Men att PSOE på något sätt skulle medverka till att riva upp domarna är uteslutet.

I närtid väntar dessutom avgöranden som påverkar hur ERC kommer att spela sina kort. Den 19 december meddelar EU:s domstol om Kataloniens förre regionale vicepresident och ERC-ledaren Oriol Junqueras, den hårdast dömde i HD, ska beviljas immunitet som invald EU-parlamentariker i april.

En annan känslig sak är vilka restriktioner de dömda kommer att få. Som lindrigast kan det räcka med att sova i fängelset i veckorna och ha lediga helger. Saken avgörs inom kort av den katalanska kriminalvården, ett beslut som åklagarsidan kan överklaga.

Läget kompliceras ytterligare av att Katalonien kan gå mot regionval nästa år. Där riskerar ERC att få en svekdebatt på halsen om andra separatistpartier anser att ERC lagt sig för centralmakten, i form av PSOE, i de nu pågående förhandlingarna.

Splittrad kongress

I novembervalet blev PSOE återigen största parti med 120 mandat av kongressens 350. Kort efter valet tillkännagav PSOE och Unidas Podemos (35 mandat) att de ingått en preliminär uppgörelse om att bilda en koalitionsregering.

Ska den planen gå i lås krävs stöd från andra partier för att kunna mota högerblocket: konservativa PP, högerliberala Ciudadanos och högerextrema Vox.

Sánchez har redan blivit lovad några mindre partiers röster. Men ERC med sina 13 mandat blir sannolikt tungan på vågen i kommande förtroendeomröstningar i kongressen (parlamentets underhus). Situationen är den mest splittrade sedan demokratins återkomst efter Francos diktatur.

På tisdagen inledde kung Felipe VI två dagars samtalsrundor med partierna. Han började med de mindre och träffar Sánchez som siste partiledare på onsdagen. Om kungen utser honom till regeringsbildare redan nu återstår att se.

Sánchez kommer inte att klara den första voteringen, för där behövs absolut majoritet (minst 176 röster). Men i den andra voteringen räcker med enkel majoritet (fler ja än nej).

Frågan valtrötta spanjorer ställer sig är alltså: Vad kan PSOE erbjuda så att ERC lägger ner sina röster och därmed släpper fram Sánchez som premiärminister?