Kräver ingripande mot barnrånares familjer

Både polisen och regeringen vill att socialtjänsten ingriper oftare mot barnrånarnas familjer.

– Man kan fråga sig om de här familjerna är kapabla att uppfostra sina barn eller inte, säger inrikesminister Mikael Damberg (S)

Rånvågen bland unga lyfts nu i riksdagen. Justitieutskottet och socialutskottet kommer att hålla en utfrågning för att få fram åtgärder som krävs för att få stopp på den. Bland annat kommer socialtjänst och polis att bjudas in.

– Vi har sett en explosionsartad utveckling när det gäller ungdomsrånen, säger rikspolischef Anders Thornberg.

Han försäkrar att polisen jobbar hårt för att få stopp på rånen. Bland annat identifieras de platser runt om i landet där de unga rånarna väljer ut sina offer, följer efter dem och slår till. Det kan till exempel vara busshållplatser och köpcentrum.

Släpps snabbt

Men även när polisen lyckas gripa en ung rånare är de oftast inte straffmyndiga, och släpps. Bara i Region Syd har polisen identifierat ett 80-tal ungdomar mellan 8-14 år som begår personrån och bär vapen och narkotika.

Thornberg uppger att en icke straffmyndig person kan råna ena dagen och vara tillbaka i skolan dagen efter, där rånaren kan fortsätta att utpressa och hota sitt offer. Rikspolischefen upprepar flera gånger att det måste få konsekvenser om man begår ett rån.

Regeringen har nyss kommit med ett förslag om nya ungdomspåföljder, bland annat övervakning med elektronisk fotboja. Men det kan bara användas på de som fyllt 15 år.

– Jag tror det är viktigt att samhället markerar, men framförallt handlar de om de som inte är straffmyndiga. Man vet redan i första eller andra klass vilka som kommer att göra de här sakerna, säger Thornberg.

"Brist på moral"

Rikspolischefen betonar att socialtjänsten måste få mer resurser. Han uppger också att polisen blivit oerhört mycket mer träffsäkra när det gäller att lämna orosanmälningar till socialtjänsten.

– Vi sköljer över socialtjänster och kommuner i hela landet med orosanmälningar, säger Thornberg.

Han är särskilt upprörd över det på senare tid blivit allt vanligare att rånoffren också förnedras.

– Man måste sätta gränser för de här unga lagöverträdarna som inte ens är straffmyndiga, som inte begriper vad de gör och gör det på ett ohyggligt rått och hänsynslöst sätt, säger Thornberg

Inrikesminister Mikael Damberg (S) vill se fler och tidigare ingripanden mot barnrånarnas familjer.

– Ansvaret ska främst läggas på föräldrarna. Det finns en fullständig brist på moral när unga människor beter sig så här mot varandra, säger han.

– Man kan fråga sig om de här familjerna är kapabla att uppfostra sina barn eller inte, och då kanske de sociala insatserna måste in där tidigt.

Tvångsomhänderta oftare

Damberg och framhåller att socialtjänsterna har möjlighet att tvångsomhänderta barn.

På frågan om det behöver ske oftare än i dag svarar Damberg:

– Mer än i dag, det här är en viktig signal till landets kommuner, när polisen ser den här typen av brottslighet måste socialtjänsten runt om i kommunerna vara på tårna med tidiga insatser för att unga inte ska hamna snett, säger Damberg.

Även Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell vill se fler resoluta, tidiga insatser från socialtjänsten.

– Man måste helt enkelt tvångsomhänderta fler av de här ungdomarna och flytta dem ur deras kriminella miljöer, säger Forssell.

Han och Sverigedemokraternas Adam Marttinen ser en tvångsflytt långt hemifrån som ett viktigt verktyg.

SD vill sedan tidigare sänka straffmyndighetsåldern till 13 år och kraftigt göra om den så kallade ungdomsrabatten för unga brottslingar som inte fyllt 18.

Vänsterpartiets företrädare i justitieutskottet, Linda Westerlund Snecker håller med om behovet av tidiga insatser. Men hon tror inte på fler tvångsomhändertaganden och inlåsningar.

– Det är den sista åtgärden, att ta barn från familjen. Då är det ju redan för sent, då är de redan inne i kriminalitet. Det måste till mycket tidigare insatser, säger Westerlund Snecker.