Chefsförhandlare: Kan bli stökigt klimatmöte

helskärm

Ekonomin blir den svåraste nöten att knäcka under klimattoppmötet COP29 i Azerbajdzjan. Det tror Mattias Frumerie, chefsförhandlare för Sverige för sjätte gången.

Sömn, träning och powerbars i fickan – det är knep som kan göra ett par tuffa arbetsveckor mer lätthanterliga för Mattias Frumerie vid COP29 som inleds den 11 november.

– Det är mycket jobb men samtidigt fantastiskt spännande att få vara på plats och vara en del av att driva arbetet framåt, säger han.

Inför förra årets möte utnämnde Frumerie det till det tuffaste dittills. Och tufft kan det bli även i år när pengar står i fokus. Ett av huvudnumren under klimatmötet är att enas om ett nytt mål för hur mycket givarländerna ska lägga per år från 2025. Senast ett sådant beslut fattades var 2009.

Fråga om formulering

– Det finns ett förslag på bordet på 1 400 miljarder dollar per år. Det tycker inte vi från Sverige och EU är realistiskt. Men vi har ett golv på 100 miljarder så någonstans däremellan kommer det att landa. Men det kan bli stökigt eftersom det handlar om pengar.

En annan stor fråga är vilka som ska betala?

– Vi ser ju gärna att fler länder är med och betalar, som Kina och Gulfstaterna. Kruxet för dem är inte pengarna utan att de inte rapporterar sin finansiering på samma sätt som andra givarländer. Anledningen är att de inte vill räknas till gruppen som inom Parisavtalet kategoriseras som utvecklade länder, säger Frumerie.

Om de skulle kategoriseras som utvecklade länder är deras farhåga att de skulle behöva skärpa sitt klimatarbete och minska utsläppen mer.

– Men jag är positiv till att vi kan hitta en formulering i texten som gör att de kan bidra mer utan att känna sig fångade.

Oljeproducent värd

Vad betyder det att klimatmötet ännu en gång hålls i ett oljeproducerande land?

– Jag skulle säga att det inte spelar så stor roll, vi gör vårt arbete oavsett var vi är. Förra året i Dubai nämndes för första gången fossila bränslen i slutdokumenten vilket kan sägas motbevisa värdlandets påverkan.

Sveriges klimatpolitik har lett till ökade utsläpp 2024 och regeringen sade nyss nej till att bygga ut ett stort antal vindkraftsparker. Påverkar politiken på hemmaplan vår trovärdighet i förhandlingarna?

– Det kommer säkert att dyka upp frågor men jag upplever att vi har en styrka och en bredd i hur vi arbetar med att minska utsläppen där många olika sektorer är involverade. Vi har kommit långt i arbetet med att ställa om, något som väcker nyfikenhet hos andra.