5 punkter om: COP29

Mattias Kjellman

På måndagen inleddes FN:s klimatmöte COP29 i Baku, Azerbajdzjan.

Här är fem punkter om mötet.

Kritiken och fokuset – viktiga klimatmötet har börjat

1. Vad är det för möte och varför heter det COP29?

Varje år organiserar FN:s klimatkonvention (UNFCCC) klimatmöten.

Störst fokus är på de årliga COP-mötena (Conference of Parties) där alla länder som skrivit under klimatkonventionen träffas och förhandlar om hur klimatarbete ska genomföras.

Årets möte hålls mellan 11 och 22 november och är den 29:e klimatkonferens i ordningen, därav namnet – COP29.

Den stora frågan under mötet är klimatfinansieringen – de pengar rika länder ska betala för att hjälpa fattigare länder att tackla klimatförändringarna.

helskärm

2. Varför hålls mötet i ett oljeland?

I år hålls klimattoppmötet COP29 i Baku, Azerbajdzjans huvudstad.

Ekonomin i Azerbajdzjan är nästan helt beroende av de fossila bränslen – som är den främsta drivkraften bakom den globala uppvärmningen. Nästan all Azerbajdzjans export är olja och gas.

Hur kan det då komma sig att Azerbajdzjan blir värdland för mötet?

Enligt tradition är det tänkt att FN:s klimattoppmöte ska äga rum i olika delar av världen varje år. Den östeuropeiska gruppen – som inkluderar de flesta före detta sovjetstaterna – var planerad att arrangera mötet i år.

Och de länderna är tvungna att nå enhällig konsensus om vilket av deras medlemsländer som ska agera värd.

När valet skulle genomföras blockerade Ryssland valet av varje land som hade fördömt invasionen av Ukraina. De lade in sitt veto mot potentiella kandidater som exempelvis Bulgarien, Slovenien och Moldavien, skriver New York Times.

Till slut lyckades Putin styra och pressa fram att mötet skulle hållas i Azerbajdzjan.

helskärm

3. Nyvalet av Trump överskuggar mötet

För knappt en vecka sedan valdes Donald Trump till USA:s president och det kommer att överskugga mötet.

Under sin förra mandatperiod tog Trump USA ur Parisavtalet. Efter det tog Joe Biden in USA igen men Trump har lovat att USA ska gå ur avtalet på nytt. Det finns oro för att man tappar momentum i klimatomställningen om inte andra länder kliver fram och fyller luckan efter USA.

Valet av Trump lär göra den amerikanska delegationen – som tillhör Joe Bidens administration – så gott som bakbunden, skriver TT.

4. Lilla landet som bojkottar

Över 200 länder samt ett mycket stort antal företag och andra organisationer kommer att delta i COP29.

Men det lilla landet Papua Nya Guineas har beslutat att inte delta i klimattoppmöte på grund av frustration över ”tomma löften och passivitet”. De ser det som en protest mot de stora nationerna på grund av bristen på ”snabbt stöd till offer för klimatförändringar”. Landet utrikesminister beskrev mötet som ”ett totalt slöseri med tid”.

Även länder som Mexiko, Australien, Kina och Japan finns inte med i FN:s senaste agenda för tal av ledare under klimatförhandlingarna.

Några ledare från viktiga ”nyckelländer” kommer inte heller närvara. Exempelvis USA:s president Joe Biden, Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva och Frankrikes president Emmanuel Macron.

Inte heller Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande, kommer närvara vid toppmötet eftersom hon förbereder sig för en andra mandatperiod, rapporterar The Guardian. I stället kommer ett team av förhandlare att representera kommissionen vid samtalen.

helskärm

5. Sveriges närvaro

Sveriges statsminister Ulf Kristersson kommer inte närvara under klimattoppmötet.

Det är klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) som är den som leder den svenska förhandlingsdelegationen.

I år är det sammanlagt 32 personer som ingår i den svenska delegationen.

Bland andra klimat- och näringslivsdepartementets statssekreterare Daniel Westlén och chefsförhandlare Mattias Frumerie.