Hoppa till innehållAftonbladet

Allhelgonadagen (ingen namnsdag)

USA:s kongressval: Första dubbelskiftet på 230 år?

Publicerad 03.56

Hela världens blickar riktas mot Donald Trump och Kamala Harris.

Men USA-valet handlar inte bara om Vita huset, utan även om kongressen, där kampanjspurten pågår för fullt.

Utgången kan bli något som inte skådats på över 200 år – med stora konsekvenser för nästa president.

– Vår majoritet kommer att växa. Och New York ska se till att det sker.

Representanthusets republikanske talman Mike Johnson lät självsäker när han intog scenen på Donald Trumps omskrivna kampanjmöte på Madison Square Garden i New York i söndags.

Inför tjutande anhängare med “Trump will fix it”-skyltar lovade Johnson helhjärtat stöd för presidentkandidaten, som han regelbundet pratar med i telefon.

Tufft i Montana

Att döma av förhandssnacket är det dock inte säkert att Johnson får behålla jobbet. Eftersom kammarens alla 435 ledamöter väljs om vartannat år har Demokraterna förhållandevis stora möjligheter att ta de fem platser som krävs för ett maktskifte. Hela 34 valkretsar bedöms vara “vågmästare”, alltså möjliga att byta majoritet i.

Både Johnson och New York-demokraten Hakeem Jeffries, som skulle ta över talmansposten om hans parti vann majoriteten i kammaren, kampanjar intensivt i dessa.

I senaten är det annorlunda. Där har Demokraterna nu minsta möjliga majoritet, med 51 av de 100 platserna.

Senatorerna har längre mandatperioder, sex år, och dessa löper omlott så att omkring en tredjedel av ledamöterna väljs om vartannat år. I år går 33 senatorer till val (utöver detta hålls två fyllnadsval). 23 av dem är demokrater och många av dem kommer från delstater där Trumps popularitet vuxit och demokratiska politiker är ifrågasatta.

För Republikanerna räcker det att vinna en extra plats, om partiet dessutom tar Vita huset (då vicepresidenten har utslagsröst), annars två platser. Detta skulle kunna ske i konservativa Montana, där demokraten Jon Tester kampanjar i underläge, eller i West Virginia där den oberoende senatorn Joe Manchin, som stött Demokraterna, går i pension. Demokraten Sherrod Brown från Ohio spås också få svårt att behålla sin plats i senaten.

Fritt och rättvist?

Valet skulle kunna sluta med att kongressens båda kamrar byter majoritet – att senaten blir republikansk och representanthuset demokratiskt. Ett sådant dubbelt skifte har inte skett i USA på 230 år, enligt CNN.

Maktfördelningen i Kapitolium är avgörande för hur framgångsrik nästa president blir, eftersom lagförslag och utnämningar måste få grönt ljus av ledamöterna där.

Dessutom är det kongressen som den 6 januari formellt godkänner resultatet i presidentvalet. Det var när det höll på att ske 2021 som Kapitolium stormades av arga anhängare till Donald Trump. Talman Mike Johnson sade nyligen att han tänker godkänna resultatet om det är “ett fritt och rättvist och lagligt val”. I vissa kretsar tolkas det som att han öppnar för att kunna hävda valfusk om resultatet inte gynnar hans parti.