Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Linneas lillebror mördades med 140 knivhugg

Publicerad 2024-04-06

Linnea Juliussons lillebror Henrik mördades med 140 knivhugg.

STENUNGSUND/ALINGSÅS. Ett halvår har gått sedan Linneas lillebror Henrik hittades mördad, med över 140 stick- och skärskador i kroppen.

Fortfarande väcks hon av mardrömmar om nätterna – på dagarna kämpar hon med att svara på sin nioåriga dotter Elsas frågor.

– Han var alltid min lilla, lilla, lillebror, säger hon.

Den 20 mars 2024 kliver Linnea Juliusson, 32, in i rättssal 1 i Alingsås tingsrätt. Hon sätter sig bredvid sin advokat. På andra sidan salen, snett mittemot henne, kommer den 16-årige pojke som misstänks ha mördat hennes lillebror Henrik Myllykoski, 15, in i rummet.

Linnea tittar upp mot pojken när han sätter sig ned, snett mittemot henne. Pojken har två väktare bakom sig.

– Jag spärrar upp ögonen och tittar mot honom. Jag tittar på honom och han tittar tillbaka på mig. Jag tänker att jag inte tänker titta bort förrän han gör det. Till slut viker han ned blicken, säger hon.

Under de kommande tre rättegångsdagarna får hon aldrig någon ögonkontakt med pojken igen.

– Jag visste inte hur han såg ut. Jag hade aldrig sett honom, jag har undvikit att läsa på nätet och allt sånt där. Jag har velat undvika spekulationer. Och när jag satt där tänkte jag: ”om blickar kunde döda”.

Linnea Juliusson och Isabella Martinsson.

Gråter i lastbilen: ”Tufft”

En vecka efter den där morgonen i Alingsås tingsrätt beställer Linnea Juliusson en islatte på ett café i Stenungsund, 20 minuters bilfärd från bostaden i Ljungskile.

Hon orkar inte träffas hemma i huset, där hon bor tillsammans med sin man Jonas och dotter Elsa, snart 9 år. Redan innan Henrik dog var Linnea sjukskriven för utmattning och depression. Nu är läget ännu tuffare.

– Jag klarar knappt av att ta hand om mig själv just nu. Det är kaos bara, hela livet är kaos, säger hon.

Hur ser en vanlig dag ut?

– På morgonen hjälper jag Elsa att komma iväg till skolan. Sen går jag och lägger mig, går upp igen och gör lite småsaker och fixar mat till henne. Sen lägger vi oss och sover igen. Det är svårt att säga vad man tänker egentligen.

Linnea och pappa Mika vid minnesstunden.

Den omkullkastade vardagen har kantats av polisförhör, rättegångsdagar och psykologbesök. Med sig till caféet i Stenungsund har Linnea sin bästa vän, Isabella Martinsson. Sedan Linneas bror först försvann och sedan hittades mördad har hon fungerat som ett konstant stöd för sin vän.

Isabella sover över hos Linnea och tar hand om henne när hon väcks av mardrömmar på nätterna. När Isabella måste jobba följer Linnea med i hennes lastbil.

– På rasterna har vi legat och gråtit i varsin ände av sängen. Det har varit tufft, säger Isabella.

Henrik blev 15 år gammal.

”Mamma ringer och skriker”

Henrik Myllykoskis pappa Mika anmälde honom försvunnen på tisdagen 3 oktober 2023. Hans försvinnande engagerade tusentals svenskar och ett omfattande medieuppbåd följde sökinsatsen på plats. Linneas minnesbilder av veckan då hennes bror försvann är, ett halvår senare, något fragmentariska.

Men hon minns hur allting började för henne – med ett samtal från pappa Mika, som ringde på väg till polisstationen.

– Jag skrev till Henrik direkt: ”var är du, vi måste hitta dig”. Men... jag fick ju aldrig något svar.

Linnea och hennes mamma, som inte är mamma till Henrik, hyrde en lägenhet i Alingsås och var på plats under i stort sett hela veckan. Efter att Mika anmält Henrik försvunnen inleddes en stor sökinsats och efter några dagar häktades en 16-årig pojke misstänkt för människorov.

– Man hoppades hela tiden att han skulle hittas. Men ju längre dagarna gick förstod man nästan att... det här... det här kommer inte sluta väl, säger Linnea Julisson.

Mot slutet av veckan ändrades brottsrubriceringen till mord – och pojkens uppgifter i förhör ledde polisen till den plats där de hittade Henrik död, 14 centimer djupt i Säveån som går genom Alingsås. Den rättsmedicinska undersökningen har visat att Henrik hade fått över 140 stick- och skärskador.

Beskedet om att Henrik hittats död fick Linnea när hon satt i bilen, på väg att köra tillbaka till Alingsås efter en sväng till hemmet i Ljungskile.

– Min mamma ringer och skriker att de har hittat Henke. Jag blev nästan apatisk. Jag minns inte hur jag kom till Alingsås, jag vet att jag körde dit men jag minns inte hur.

”Han tittade knappt på oss”

Brottsutredningen tog omkring ett halvår. Den misstänkte pojken hävdar dels att han agerat i nödvärn, och dels att hans minnesbilder av förloppet är begränsade. När rättegången väl inleddes yrkade 16-åringens försvarare på att den skulle hållas bakom stängda dörrar.

Rätten godtog önskemålet – med undantag för närstående till de målsägande, alltså Henriks familjs närmaste vänner och släktingar. Linneas bästa vän Isabella Martinsson fick därför vara på plats, och fanns i rättssalen under samtliga rättegångsdagar.

– När Linnea skulle berätta om sin relation till Henrik... då började jag gråta, säger hon.

Familjemedlemmarna har fått lämna sina uppgifter i förhör, och många vänner och bekanta till Henrik har hörts under rättegången. Men Henriks familj upplever att den misstänkte 16-åringen inte gett något tillfredsställande svar på varför Henrik dog.

– Han valde att inte svara på frågor. Han hade kunnat säga att: ”det här var inte meningen, jag ber om ursäkt till familjen”. Men det gjorde han inte. Han tittade knappt på oss, säger Linnea.

Däremot tycker Linnea att det har varit fint att höra andra prata om Henrik under rättegången.

– En person som var kallad som vittne sa direkt att Henrik var jättesnäll, jätterolig och ville alla väl. Att han ville att alla skulle må bra, säger Linnea.

Bär Henriks jacka: ”Vet att han ser mig”

Dagen innan Aftonbladet träffar Linnea har hon varit hemma hos pappa Mika i Alingsås, i bostaden som han och Henrik delade. Där har hon hämtat prylar, parfym och klädesplagg från sin bror, som hon vill behålla.

Solen blänker över sundet och Stenungsön tvärs över vattnet, men vårvärmen har inte hunnit komma fram ännu. Linnea går längs en brygga och värmer sig med Henriks jacka, som han köpte helgen innan han dog.

– Det känns som att jag bär honom med mig. Att han kanske kan se på mig och vara stolt över att jag har på mig den.

Linnea börjar staka sig och gråten kommer. Bästa vännen Isabella sträcker fram en bunt näsdukar och kramar om henne.

– Eller nej, jag vet att han ser mig, säger Linnea.

Linnea var 17 år när Henrik föddes. Hon beskriver det som att det var ”hennes sommarjobb” att ta hand om sin lilla lillebror. Sedan dess stod hon och Henrik varann nära. När han blev större började han hälsa på Linnea och hennes familj på helgerna.

– Han ville jättegärna komma till oss, vara hos oss och spela tv-spel och datorspel. Vi pratade varje dag, det kunde vara en bild på Snapchat, ett ”hej hur mår du”.

Rösten stockar sig när hon försöker beskriva vem Henrik var som person.

– Han kunde vara lite tystlåten när det var folk med som han inte kände. Men han var jättesnäll och jättetrevlig, och han levde för sin hockey.

Henrik spelade hockey i Frölunda HC:s juniorlag – och genom honom väcktes ett hockeyintresse även hos Linneas dotter Elsa.

– Han älskade henne och hon älskade honom. Han kom alltid på högtider och födelsedagskalas.

Har du kunnat berätta vad som hänt för henne?

– Jag har försökt förklara allt på ett pedagogiskt sätt. Jag vill inte bara säga att han gått bort, jag vill att hon ska veta att det finns hemska saker i världen. Men jag har inte gått in på alla detaljer.

Linneas bästa kompis Isabella fyller i:

– Henke var ju hennes idol litegrann kan man säga. Hon var den första jag sprang fram och kramade på begravningen.

Pappans sorg: ”Enda bilden”

Eftersom hon själv har ett litet barn har det som hände hennes bror fått Linnea att tänka ännu mer på sin pappa, och vad han gått igenom. Henriks mamma dog nästan exakt tio år innan Henrik, i oktober 2013.

Mika Myllykoski har tidigare berättat för Aftonbladet om sorgen efter Henrik.

– Innan du råkar ut för något sånt själv kan du inte föreställa dig. Det går inte att beskriva det heller, sa han i samband med Henriks begravning i november 2023.

Linnea Juliussons röst spricker när hon pratar om sin pappa.

– Jag kan bara sätta mig in i pappas situation. Att... att... om jag bara hade fått ha min dotter hos mig i 15 år... det är en så jättestor del av en som saknas.

I samband med intervjun vill Linnea dela med sig av några foton på Henrik tillsammans med henne, Elsa och Mika. När hon skickar bilderna till Aftonbladet skriver hon i ett sms:

”Ta gärna med bilden på pappa, Henke och Elsa. Det är enda bilden som finns på dom ihop :’(.”

Minnesstund för mördade Henrik, 15, i Alingsås.

Hyllades med rislampor och ljus

På annandag påsk 2024 har 182 dagar gått sedan Henrik dog, den 2 oktober 2023. Det är den 1 april, Henriks födelsedag. Han skulle ha fyllt 16 år idag. Istället är han begravd i Lindome kyrka, tillsammans med sin mamma.

I Alingsås samlas vänner och nära familj för att tända ljus och minnas Henrik. Pappa Mika, Linnea, hennes man Jonas och dottern Elsa, och vännen Isabella pratar om hur de minns Henrik.

Linnea, Mika, Jonas och Isabella lämnar blommor vid fyndplatsen, alla kastar rosor i ån. När kvällsmörkret lägger sig tänder de som kommit rislyktor som svävar mot himlen.

– Jag önskar att jag bodde närmare pappa, så jag hade kunnat stötta honom mer, säger Linnea.

När Linnea beskriver sin och Henriks relation håller hon fingrarna tätt intill varandra.

– Vi var såhär tighta. Han har alltid varit min lilla, lilla, lillebror.

Följ ämnen i artikeln