Damberg: Jag har inga planer på att bli lobbyist

Andreas Cervenka

Klyftorna i Sverige har blivit för stora, enligt Sveriges finansminister.

Men vad tänker han egentligen göra åt saken?

Med några dagar kvar till valet har Aftonbladets ekonomikommentator Andreas Cervenka träffat Mikael Damberg.

Så påverkas din plånbok av valet – debatt i studion mellan Damberg och Svantesson

Det pratas mycket om hur hushållen ska kompenseras för inflation. Men även offentlig sektor drabbas. Kommer ni att skjuta till extra pengar? 

– Jag har sagt hela tiden att man måste orka prata finansiering i den här valrörelsen. Annars är det välfärdsproduktionen i regionerna och kommunerna som blir lidande. Vi ser framför oss att vi kommer behöva skjuta till tiotals miljarder till kommunsektorn den här mandatperioden för att försvara kvaliteten.

Enligt banken Credit Suisse är Sverige det 12:e mest ojämlika landet i världen sett till förmögenhetsfördelning. Ser du det som ett problem? 

– Jag tycker att klyftorna har dragit iväg för mycket i Sverige. Det är en internationell trend, men vi har sett under en tid att klyftorna mellan rika och fattiga har ökat snabbare i Sverige än i många andra länder. Framförallt beroende på den skattepolitik som förts tidigare. Vi har i våra budgetar försökt motarbeta det och gett mer till lågavlönade och kvinnor, men vi har inte helt lyckats vända trenden.

Investeringssparkontot ISK innebär ju att någon som har 50 Mkr och som får 2,5 miljoner i utdelning förra året betalade 7,5 procent i skatt på den inkomsten. Samtidigt får exempelvis en sjuksköterska räkna med att betala 3-4 gånger så mycket. Är det rimligt? 

– Jag tycker ISK som system är bra och rimligt. Det var väldigt komplicerat förut, det här har underlättat för vanliga människor att bedriva ett sparande som är förmånligt. Jag har sagt att vi kommer inte att göra något som försämrar för vanligt folk i ISK.

Men att ha kvar ISK, är det något som hjälper till att motarbeta ökade klyftor och växande skillnader mellan de som äger och de som inte äger? 

– Man måste se det här i ett mycket större sammanhang. Det som har lett till den här stora omfördelningen av förmögenheter är de extremt låga räntorna som drev både aktiemarknaden och bostadsmarknaden uppåt. Det har skapat klyftor samtidigt som allt fler människor faktiskt har fått bättre ekonomi. Från ett socialdemokratiskt perspektiv kan man inte bara titta på den sidan när man pratar om jämlikhet, man måste ta med välfärdsproduktionen i ekvationen, att det finns en bra förskola, skola och att sjukvården och äldreomsorgen fungerar. Det är mest jämlikhetsskapande i ett samhälle.

Men ur ett socialdemokratiskt perspektiv, varför ska någon utbilda sig för att få ett bra jobb och en hög lön när det skattemässigt är mycket mer gynnsamt att bli daytrader på börsen? 

– Exakt. Och fungerar skattesystemet helt optimalt idag? Nej, och jag har sagt att vi borde göra en skatteöversyn, gärna en blocköverskridande så att det blir en långsiktig överenskommelse. En ingång i sådana samtal borde ju vara att man kan överväga något lägre skatt på arbete och något högre på kapital. Det förefaller rimligt. Men jag vet att en del andra partier inte tycker likadant.

Sveriges BNP har sedan millennieskiftet ökat med 140 procent i löpande priser men hushållens skulder med 500 procent. Även företagens lån har stigit och Sverige är det tredje mest skuldsatta landet i västvärlden när det gäller privat sektor, efter Hong Kong och Luxemburg. Vad tänker du göra åt det? Notan får vi ju betala nu. 

– Så är det. Har man extremt låg ränta under väldigt lång tid så händer det saker med bostadsmarknad och annat och det har vi sett. Men bara den situation vi har nu, med stigande räntor som pressar hushållen gör att skuldsättningen inte kommer fortsätta utvecklas på samma sätt. Men hushållens ekonomi är utmanad både av högre räntor och osäkerhet kring energipriserna. Då måste man vara försiktig med att skicka signaler till hushåll som gör att de känner sig ännu mer sårbara.

Ni har ju varit vid makten under åtta år med låga räntor. Det hade varit ett gyllene tillfälle att fasa ut ränteavdragen, något som många ekonomer rekommenderat. Varför gjorde ni inte det? 

– Nej, det blev ingen bred skattereform den här mandatperioden. Vi hade det som ambition men det kom ganska mycket emellan, inte minst en pandemi. Vi fick lägga allt annat åt sidan för att hantera den, och det gjorde vi framgångsrikt ekonomiskt skulle jag vilja påstå. Det fanns inte tid och kraft att göra en bred skattereform. I en sådan hade man kunnat diskutera det men i dagsläget är det inte en bra signal att skicka att nu ska vi fasa ut ränteavdragen.

helskärm

Vad säger du till någon som är ung, köpte på toppen och som snart kanske har en lägenhet som är värd mindre än bolånet? 

– Det är klart det är jobbigt och jag har varit tydlig med att det blir tuffare tider nu. Men jag tror att alla som lånade mycket var väl medvetna om att det inte kunde fortsätta så här för all framtid. Det är inte så ekonomin brukar fungera. Har man haft väldigt låga räntor under lång tid så finns det en chans att räntorna stiger. Nu drivs det här också väldigt mycket av kriget. Nästan alltid i krigstider har räntor och inflation stuckit iväg och det ser vi nu också.

Men kriget har väl inte orsakat problemen på den svenska bostadsmarknaden och de skulder vi dragit på oss? 

– Nej, men när du har fått en hög skuldsättning och inflationen och räntorna sticker iväg så märks det väldigt mycket för den som är skuldsatt.

Många ekonomiska forskare vill att man ska återinföra fastighetsskatten. Varför lyssnar ni inte mer på dem?

– Nej, jag tycker inte det är rätt. Moderaterna har ju försökt under hela valrörelsen att skrämmas med att vi ska införa fastighetsskatt och försämra för ISK-konton. Det är inte sant. Mitt argument är dubbelt. Fastighetsskatten skapade när den fanns en väldig oro hos människor kring om de skulle kunna behålla sitt hem. Det är en väldigt stor trygghet att veta att ens hem är säkert även när grannarnas hus ökar i värde. Jag tycker inte vi ska införa fastighetsskatt igen och det kommer vi inte att göra.

Sveriges skatter på egendom motsvarar mindre än 1 procent av BNP medan Storbritannien ligger på 4 procent och USA 3 procent. Varför ska de som arbetar finansiera en så stor del av välfärden medan ägare av tillgångar finansierar en ganska liten del? 

– Återigen, i en bred skattereform kan man titta på om man inte ska sänka skatten på arbete och höja den på kapital. Jag tycker att det är en rimlig väg att gå långsiktigt. Jag tror också att det går att nå politisk konsensus kring det om man ansträngde sig och det är det jag kommer jobba för.

Ni pratar gärna om det här men vad har ni de facto gjort? 

– Då får man titta på att vi till exempel lade fram förslag på att förändra 3:12-reglerna som skulle ha fått betydelse, men det röstades ned av riksdagen. Det är inte så att vi har haft majoritet i Sveriges riksdag. Vi har lett en minoritetsregering med en ganska stor borgerlig majoritet i riksdagen och då kan inte ens socialdemokraterna på de områden där vi lägger fram kloka förslag få igenom dem.

En annan fråga som seglat upp den senaste tiden är att många kommuner sålt fastigheter till privata aktörer som SBB. Det här har visat sig vara en dålig affär. Vad säger du till de kommunerna? 

– Att det är en dålig affär och att de måste tänka till men att de måste fatta sina egna beslut. Men däremot har vi sagt att vi vill titta på om det går att erbjuda ett alternativ till kommuner där staten skulle kunna köpa fastigheter och vara en ägare, till exempel i utsatta områden där kommuner inte orkar göra de investeringar som krävs.

helskärm

Ni är ju emot vinster i välfärden. Det här är väl en minst lika stor förmögenhetsöverföring från det till offentliga till privata aktörer? 

– Så är det, och vi är ingen vän av de här sale-and-lease-back-affärerna.  Som finansminister kan jag kan inte rekommendera någon att göra det. Kommunerna kan nästan alltid låna billigare, så långsiktigt är det en dålig affär.

Många i de här bolagen är ju tidigare politiker och det har skrivits mycket om svängdörrar mellan politiken och näringslivet. Kan du lova att du inom fem år efter att du lämnat politiken inte blir lobbyist? 

– Jag vet inte vad jag gör när jag lämnar politiken. Jag hoppas och tror att mina erfarenheter och kunskaper kan tas till vara, men då kommer jag vara väldigt tydlig med vad jag gör och varför. Men nej, jag har inga planer på att bli lobbyist, det känns inte roligt.

Men ser du problemet i när politiker byter sida? 

– Ja, och vår regering har ju de facto ändrat regelverket. Vi har idag en karensperiod för både ministrar och statssekreterare som innebär att det är en nämnd som prövar om det är lämpligt att ta ett nytt jobb. Sverige hade inte sådana regler innan vi fick en socialdemokratisk regering.

Förre statsministern Göran Persson har ju en förmögenhet som närmar sig 200 miljoner och har blivit en stor vinnare på alla skatteförändringar som skett i Sverige. Vad tänker du när du ser det, som socialdemokrat? 

– Göran Persson är en klok person och erfaren och jag förstår att när han ägnar sig åt att göra affärer kan han göra kloka affärer. Men vi kan inte utforma skattesystem utifrån vem som gör affärerna. Vi måste ha kloka system oavsett om det är en moderat eller socialdemokrat. Det måste gälla lika för alla.

Fotnot: Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson har erbjudits att svara på samma frågor men avböjt.