Valet: Betala eller dö

”Om släktingarna inte betalar summorna dödas de”

Deras släktingar kidnappades och torterades.

Nu berättar svensk-eritreanerna om hur de krävts på enorma lösensummor för att familjemedlemmarna ska slippa döden.

Och de är långtifrån de enda som drabbats.

Klockan 01.00 en novembernatt ringde Medhanie Neraios telefon i hemmet i Uppsala.

– Det ringde flera gånger, till slut svarade jag och frågade vad det var. I luren fanns min kusin som bara grät och grät. Han sa: ”Min son är kidnappad och blir torterad, han ringde och sa snälla pappa rädda mig”, berättar Medhanie Neraio för Aftonbladet.

I över två år har eritreanska flyktingar kidnappats i Sudan. De transporteras sedan över gränsen till Sinai i Egypten där kriminella beduingäng kräver stora lösensummor av de anhöriga.

Medhanie Neraios kusin var beredd att sälja allt han ägde, men han skulle ändå inte komma i närheten av lösensumman på 38 000 dollar. För honom fanns bara två val– sonens död eller att ringa upp släktingar och be om pengar.  

– Inom ett par veckor hade vi samlat ihop summan men var ändå inte säkra på att sonen skulle släppas. Vi chansade och väntade. Efter ytterligare tre veckor släpptes han. Han trodde aldrig att han skulle överleva.

Såg folk dö

Under de två månaderna i fångenskap blev Medhanie Neraios kusinbarn allvarligt torterad. Han såg hur kvinnor våldtogs och hur andra offer inte överlevde fångeskapet i Sinai.

– Jag vet många som har drabbats på samma sätt så visst finns rädslan att det ska hända igen. I dag är det mitt kusinbarn men i morgon kan de vara min bror eller systerdotter, säger han.

Medhanie Neraios historia påminner mycket om svensk-eritreanen Tesfay Berhes.

För drygt ett år sedan kidnappades hans brors barnbarn.

– Jag var väldigt ledsen. Hans mamma kunde inte betala lösensumman på runt 70 000 kronor så släktingar från både Sverige och Eritrea har hjälpts åt att samla, berättar han.

Tesfay Berhe påpekar att kidnappningarna är vanligare än man kan tro, även om de flesta håller de traumatiska händelserna för sig själva.

– Jag har många släktingar och är rädd att någon mer blir kidnappad.

Även Berhes släkting hade tur. Han släpptes efter att lösensumman betalats.

– Han mår okej men lider av trauman efter all tortyr. Han lever med ärren, men han lever i alla fall, säger Tesfay Berhe. 

De två berättelserna om hur eritreanska flyktingar kidnappats i flyktingläger i Sudan och sedan förts till Sinai, Egypten, är långtifrån de enda.

Inget ovanligt

– De utsätts för vidriga övergrepp. Man torterar dem, utsätter kvinnorna för grova våldtäkter och häller brinnande plast över dem. Samtidigt som dessa övergrepp pågår tvingas de ringa sina släktingar. Om släktingarna inte betalar summorna dödas de, säger Elisabeth Löfgren från Amnesty international.

I en ny rapport från Amnesty international beskrivs grymheten i lägren. Några siffror över hur många som har kidnappats de senaste åren finns inte, men enligt Elisabeth Löfgren rör det sig om tusentals.

– Det har pågått i över två år. Vi har försökt att ställa krav på Egypten och Sudan men omvärlden kan inte blunda. Det är fruktansvärt att folk behandlas så här. Människohandeln måste stoppas, säger hon.