”En sån kan inte bo här”

Karin Östman

Dömd pedofil flyttade in bland barnfamiljerna

NORRLAND. En gunga, ett klättertorn och en studsmatta.

Leksakerna dök upp snabbt när den äldre danske mannen flyttade in i byns gamla skola. Hans hem blev en barn- och ungdomsgård.

Ingen visste då att han var dömd pedofil.

På kylskåpet sitter bilder på några av hans fem barnbarn. Ett julkort från några barn i byn pryder väggen i ett av rummen. Många av barnen har varit hemma hos mannen och lekt. De har spelat kort, spel och musikinstrument, druckit kaffe eller lekt ute i några av de rödmålade lekställningar som han byggt på gården. Föräldrarna var tacksamma för att han gjorde något för barnen som äntligen fick något att göra på fritiden.

Fängelse i Danmark

Ryktena om mannens sexuella dragning till barn tog fart efter att han nakenbadat med två pojkar. Det blev aldrig något åtal, men när två andra pojkar senare polisanmälde honom för att ha tafsat på dem dömdes mannen i augusti till fyra månaders fängelse för sexuellt ofredande och barnpornografibrott.

I hans dator fanns 2 431 barnpornografiska bilder. Den

domen är överklagad och mannen är därför fortfarande på fri fot. I samband med domen kom det även fram att han suttit av ett fem år långt fängelsestraff i Danmark för sexuella övergrepp mot barn.

– Det är jobbigt att behöva gå förbi hans hus. Han borde bli dömd igen rätt så snabbt, säger en av de utsatta pojkarna och stryker varsamt sin katt i knät.

Den norrländska byn är liten. Något av det värsta, tycker pojken, var när mannen skrev ett öppet brev till byborna och satte upp det på Ica. Där sa han sig vara oskyldig och namngav de utsatta pojkarna.

– Jag går i sjuan så det är rätt jobbigt, en del retas.

”Jag vill ha lagändring”

I ett annat hus några hundra meter bort svär en trebarns-

pappa över sin granne. Han hälsar inte längre på dansken som han till en början tyckte var så trevlig och gemytlig.

– Skicka honom till Sibirien eller kastrera fanskapet. Det är alldeles för mycket barn här i byn för att ha en sådan som honom här.

Pappan är arg över att ingen fick veta att mannen var dömd för övergrepp mot barn i Danmark när han flyttade in.

– Jag vill ha en lagändring. Som förälder måste man få rätt att veta om en pedofil flyttar in bredvid. Barnen måste skyddas i första hand, säger han och får medhåll av sin fru som menar att inga barn skulle ha lekt hos honom om föräldrarna fått veta att han var pedofil.

Mannen misshandlades

Det knackade på dörren till den gamla skolan strax efter 22 på fredagskvällen den 12 september. Dansken trodde att det var någon bekant och gick för att öppna. Utanför stod tre yngre män han aldrig sett förut.

– De skrek och sprang över mig så att jag ramlade bakåt mot trappen till övervåningen.

De unga männen slog och sparkade. Den äldre mannen föll ihop med ett brutet revben men försökte ändå försvara sig. Efter någon minut försvann inkräktarna. En stund badade gårdsplanen i blåljus från ambulans och polis. Bredvid den hemsnickrade gungan stod mannens bil som fått fönsterrutorna krossade av en träbalk.

Det sägs att de tre männen bjöds på öl nere i byn efteråt.

– Vi ville ge honom en varning. Sådana som han ska inte vara i närheten av barn, säger en av männen när Aftonbladet pratar med honom två månader senare.

”Ingen vill ha honom här”

Varken han eller de andra har själva barn. Han säger att de ville göra byn en tjänst och anser att de hade stöd från de flesta. Pedofilen måste bort.

– Det är han som har gjort det största felet här. Många här tycker att det var jävligt bra gjort av oss. Sen kanske politiker och andra kan få en inblick och förstå att han inte ska vara i närheten av barn. Ingen vill ha honom här.

Men dansken säger att han inte tänker flytta. Trots att många har vänt honom ryggen vill han stanna.

– Jag vet att jag aldrig någonsin i mitt liv gjort något mot barn och ungdomar mot deras vilja, säger mannen när vi ses i hans kök.

Han fingrar på tumstocken när han gång på gång berättar om vilken fin relation han haft till ungdomarna sedan han flyttade hit för fyra år sedan. Han säger att han förstår de som är rädda för honom, men hävdar att han är oskyldig.

Trebarnspappan några hundra meter bort ger sitt stöd till männen som tog till knytnävarna.

– Jag önskar att de hade sagt till innan så hade jag varit med.

”Han måste kunna bo”

Men byborna är långt ifrån eniga. Föräldrarna till de utsatta pojkarna tycker inte att våld löser några problem.

– Nu gör de ju honom till ett offer i stället för en förövare. Det lilla skadestånd (7 000 kronor) han har betalat till pojken kan han också få, eller ännu mer, om någon döms för misshandeln mot honom, säger en av mammorna.

Hon tror inte heller att det vore någon bra lösning om mannen lämnar byn – eftersom ingen på den nya bostadsorten kommer känna till hans historia.

– Han må väl kunna bo någonstans. Alla här vet ju vad han har gjort och man kan se till att ungarna inte går dit.

Ovanför danskens ytterdörr ska nu en webbkamera installeras. Han har fått påhälsning ytterligare en gång från någon som krossat rutan i dörren när han inte var hemma. Men han tänker inte lämna sin rödmålade skolbyggnad som han ägnat flera år åt att renovera.

– De kan fan göra vad de vill. Jag stannar kvar.

Skulle du vilja veta om din nya granne är pedofil?

Debatten tog fart när Aftonbladet i oktober publicerade en artikelserie om sexbrottslingar som gång på gång återfaller i brott.

Aftonbladets Karin Östman och Björn Lindahl åkte till en by i Norrland för att ta reda på svaret – och vad vetskapen gör med ett samhälle.