Ny våg av våldsamheter skakar Nordirland: ”Känns som The Troubles igen”
Uppdaterad 2021-04-14 | Publicerad 2021-04-12
BELFAST.
Stenkastning, bensinbomber, brinnande fordon – och 88 skadade poliser.
En ny våg av våldsamheter har skakat Nordirland de senaste veckorna.
– Det känns som att vi har gått tillbaka till The Troubles igen, säger Marion Brougham, 68.
Belfast-borna om upploppen: "En fullständig skam"I lördags var det 23 år sedan långfredagsavtalet skrevs under för att skapa fred på Irland. Samtidigt har de två senaste veckorna varit de mest våldsamma i Nordirland på flera år. Unionister, som vill att Nordirland ska förbli en del av Storbritannien, har protesterat mot den gräns som uppstått mellan den irländska ön och resten av den brittiska unionen efter brexit. Aktivister i Belfast har satt eld på bilar och bussar – och kastat stenar och bensinbomber mot poliser och mot nationalistområden. Enligt Belfast Telegraph har 88 poliser skadats i upploppen som påminner många invånare om The Troubles – konflikten i Nordirland som mellan 1969 och 1998 skördade 3 500 liv.
– Vi är inte glada. Det känns som att vi har gått tillbaka till The Troubles igen, säger Marion Brougham, 68.
Hon bor kring Falls road I västra Belfast som domineras av katolska nationalister. Här hänger irländska flaggor på husväggarna.
”En stor skam”
Marion tycker att myndigheterna borde ha gått hårdare åt protesterna på andra sidan den mur som separerar hennes område från unionisternas.
– Det är en stor skam, och polisen har inte gjort något åt det, säger hon.
– Unionistpolitikerna har fått folket ut på gatorna och nu gör de ingenting åt det. Härom dagen tog de ut vattenkanoner mot katolikerna men det har redan hållit på i sju dagar i lojalistområdena utan att de använt dem där.
Ilskan i de protestantdominanta områdena på andra sidan muren bygger på en fruktan att Nordirland i och med brexitgränsen tagit ett steg bort från Storbritannien.
– Jag antar att de är arga för att de förlorat en hel del makt de senaste åren och nu vet de att vi är på väg mot ett enat Irland, säger Marion Brougham.
– Jag tror att de känner sig otrygga, men det finns inget behov för det. Alla måste jobba tillsammans.
Tror du att våldet kommer att trappas upp?
– Utan tvekan.
Paus efter Philips död
I unionistområdet Shankill road på andra sidan muren pryds gatlamporna av den protestantiska fotbollsklubben Glasgow Rangers flagga. I mars samlades tusentals unionister på gatan här för att fira Rangers skotska ligatitel.
Men nu är det sorg i det brittiskvänliga området och Union Jack-flaggorna hänger på halvstång. Av respekt för prins Philips död har protesterna avtagit under helgen. Men enligt ledande unionister kommer de att snart att återupptas och trappas upp tills Nordirland har samma villkor som resten av den brittiska unionen.
Jackie Murray, 71, förstår ilskan hos demonstranterna. Ett tecken på Nordirlands tappade status i Storbritannien är att de nya hårda gränskontrollerna på gods som importeras från England till den irländska ön från i vissa fall lett till brist på varor.
– I går skulle min son köpa färg för att måla sitt staket. Han gick till flera butiker men det var slut överallt och nu måste han vänta tills det kommer en ny leverans från England igen, säger han.
– Gymmet som jag brukar gå till har fått 30 år gamla redskap från ett gym på den katolska sidan som fått nya grejer. Hela Shankill road är nergånget. Det byggs inget nytt.
Varför är det så?
– Protestanterna kommer i andra hand. Långfredagsavtalet har inte gjort någonting för det protestantiska samhället. Katolikerna får alla fördelar. Titta på alla nya byggnader kring Falls road.
Är du orolig för att Irland och Nordirland slås ihop?
– Ja, och jag vill inte ha det. Över min döda kropp. Jag är brittisk rakt igenom.
”Dålig bild av Belfast”
Skottsäkra kravallpolisbilar syns överallt i Belfast. Poliser och representanter från olika lokala gatutrygghetsinitiativ går runt och småpratar med invånare i stadens värst drabbade områden. Boris Johnson sa i onsdags att han är ”djupt oroad” över situationen.
”Sättet att lösa meningsskiljaktigheter på är genom dialog, inte våld eller kriminalitet,” twittrade premiärministern.
Alice Wood, 83, som bott i Belfast i hela sitt liv, har precis varit på sin första söndagsgudstjänst på flera månader, i en protestantisk kyrka i stadens centrum. Hon är upprörd över de senaste veckornas våldsamheter.
– Jag är väldigt arg, säger hon.
– Det ger resten av världen en väldigt dålig bild av livet i Belfast. Det är en väldigt liten majoritet som är involverad i det där och det är alltid samma folk. De har vuxit upp med dessa fördomar mot varandra i sina familjer och just nu tror jag att de unga inte har tillräckligt att göra. Men hur föräldrarna tillåter dem att vara ute på gatan på nätterna, det vet jag inte.
Alice bor i södra Belfast som varit skonat från upplopp hittills. Hon är inte speciellt orolig för att våldet ska trappas upp.
– Jag har överlevt kriget där vi bombades väldigt hårt i Belfast, jag har genomlevt The Troubles och nu lever jag igenom detta. Jag hoppas folk får lite vett och inser att detta inte är bra för någon, säger hon.
– Vi är faktiskt ett väldigt fint land med ett väldigt trevligt folk. Vi tycks bara inte tycka om varandra särskilt mycket, och det är väldigt sorgligt.
Under fredagens oroligheter greps tre personer – samtliga 14-åriga pojkar.
– De är bara småpojkar. Det är så sorgligt att det mest handlar om barn men de är väldigt lättpåverkade. Det är fruktansvärt, säger Belfastbon Steven, 60.
– Folk måste bara vakna upp och ta tag i sina liv. Våld kommer aldrig att vara lösningen.
PODD Bensinbomber i Belfast
Aftonbladet Daily med Lena Karlsson, redaktör på Utrikespolitiska Institutet, med Irland och Storbritannien som särskilda bevakningsområden.
Lyssna: iPhone Acast Spotify
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen
Bensinbomber i Belfast
Våldsamma protester i Nordirland - detta har hänt
Svenska Linn i Belfast: "De kastade in en bensinbomb i bussen"