Slopade skulder för kommuner som går samman

Kommuner som frivilligt går samman ska bli av med sina skulder och personer som flyttar till glesbygdskommuner få hjälp med sina studieskulder. Det är några av förslagen från Kommunutredningen som presenteras i dag.

Allt fler kommuner har i dag svårt att klara av sina åtaganden, enligt utredningen.

Invånarantalet i svenska kommuner varierar från 2 450 invånare i Bjurholm till 962 154 invånare i Stockholm. Hälften av landets 290 kommuner har tillsammans en befolkning som uppgår till 14 procent av Sveriges invånare.

Trots detta har alla kommuner i princip samma ansvar och skyldighet att erbjuda kommunal service och välfärd till invånarna. Enligt Kommunutredningen får allt fler kommuner svårt att leva upp till detta. Och utvecklingen går åt fel håll. 2017 hade 19 kommuner ett negativt ekonomiskt resultat. 2018 var det 69 kommuner.

Mer pengar

Enligt Konjunkturinstitutet skulle statsbidragen till kommunerna behöva öka med 24 miljarder kronor per år fram till 2040 för att kommunallagens krav på budget i balans ska kunna tillgodoses. 2026 skulle 200 000 fler behöva anställas i kommunerna jämfört med 2016. Därtill behöver 300 000 personer ersättas på grund av pensioneringar.

För att komma tillrätta med problemen föreslår Kommunutredningen en rad åtgärder. I en debattartikel i Dagens Nyheter skissar utredningen några av förslagen.

Avskrivna studieskulder

Ett statsbidrag bör införas för kommuner som vill samverka med eller slå sig samman med andra kommuner. Staten bör ta över skulder från kommuner som frivilligt genomför kommunsammanläggningar. En försöksverksamhet bör starta där kommuner ges undantag från vissa av dagens uppgifter.

Personer som bosätter sig i särskilt utsatta kommuner bör få avskrivning av sina studieskulder. Enligt Sveriges Radio Ekot kan det handla om upp till 30 000 kronor om året.

De riktade statsbidragen till kommunerna bör ersättas av mer generella statsbidrag. Det kommunala utjämningssystemet bör ses över i syfte att ge kommunerna likvärdiga ekonomiska förutsättningar oberoende av skattekraft.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) ger både ris och ros åt utredningens förslag.

Kostsamt förslag

– Vi tycker att det är bra att man gjort den här utredningen, men däremot är vi litet tveksamma till att man koncentrerat sig så mycket på att slå samman kommuner. Vi tycker inte att man har övertygande argument för det. Vi tycker att det är ett mycket kostsamt förslag man för fram att man skulle avskriva skulder. Det handlar om 500 miljarder kronor om man skulle få full effekt på det, säger SKR:s vd Staffan Isling till TT.

Enligt utredningens ordförande Niklas Karlsson (S) handlar det om att staten ska ta över räntorna, vilket motsvarar ungefär 3,2 miljarder kronor per år.

Dödfött förslag

Samtliga borgerliga partier plus SD reserverar sig i utredningen mot förslaget, som därmed får betraktas som dödfött.

– Såvida de inte ändrar sig. Det är en elegant och framkomlig väg för att hjälpa kommunerna, säger Niklas Karlsson.

Ett bra förslag, enligt SKR, är att staten ska gå ifrån riktade statsbidrag mot mer generella statsbidrag. Mindre bra är förslaget om en statlig kommundelegation. De uppgifterna borde man i stället ge till SKR.

– Vi tycker att utredningen har en hel del bra uppslag men som man inte lägger konkreta förslag på utan man vill utreda frågan vidare. Det innebär att det kommer att ta ytterligare år innan man kan få saker på rull, säger Staffan Isling.