Efter attacken: Låsta skolor och passersystem

Låsta dörrar, passerkort och iscensatta krissituationer. Sedan skolattacken i Trollhättan har Eskilstuna kommun vidtagit flera olika åtgärder – men för det värsta tänkbara är det svårt att förbereda sig.

– Jag tror inte att man kan bli helt redo, säger Lena Calmegård på Rinmangymnasiet.

På Rinmangymnasiet i Eskilstuna hade ledningen planerat in en krisutbildning i slutet av oktober 2015. Upprepade skolattacker i bland annat USA hade skapat en växande oroskänsla.

Några dagar innan övningen dödade Anton Lundin Pettersson tre personer på Kronans skola i Trollhättan.

– Vi genomförde en teoretisk utbildning ändå, men pausade den praktiska övningen. Det blev för nära, säger Lena Calmegård, administrativ chef på Rinmangymnasiet.

Måste bära passerkort

Attacken i Trollhättan 2015 blev startskottet för omfattande säkerhetsåtgärder på flera skolor runt om i landet. 2016 genomförde Rinmangymnasiet den praktiska övning i PDV, pågående dödligt våld, som skulle ha skett året innan, där ett företag hyrdes in för att iscensätta en krishändelse med skådespelare, psykologer och knallskott.

Man införde också ett mentorskap för våldsprevention, genomförde fler kris- och stabsledarutbildningar, tog beslutet att låsa skolan samt införde ett passersystem där alla som vistas på skolan måste bära passerkort. För två år sedan låstes skolan helt.

– Nu kommer ingen in på skolan utan kort. Både elever och lärare har blivit duktiga på att rapportera om man ser någon som inte ser ut att höra hemma, säger Lena Calmegård.

Det har även anordnats workshops där elever fått fotografera platser i skolan som de upplever som potentiellt otrygga.

– De fotade till exempel hörnor där elever ställer sig och röker, kanske en trappa med en dold avsats, sådana platser. Där försökte vi då sätta upp kameror.

”Kan man förbereda sig?”

Rinmangymnasiet har jobbat med övervakningskameror under en längre period. Men efter Trollhättan har systemet byggts ut.

– Vi behöver sällan använda dem, peppar peppar. Jag tror att de har en förebyggande effekt. Överlag ökade säkerhetstänket efter Trollhättan, säger Lena Calmegård.

Än så länge har skolans krisutbildningar främst varit riktade mot personalen. Nästa steg är att inkludera även eleverna i en större omfattning.

TT: Hur redo skulle du säga att ni är för en eventuell attack?

– Kan man förbereda sig? Jag tror inte att man kan bli helt redo. Det kan komma när som helst och i vilken skepnad som helst. Vi kan förbereda vår personal och våra elever så mycket som möjligt, men man vill heller inte oroa dem eller skapa konstiga idéer.

Låser förskolor

Mikael Hauk är säkerhetssamordnare i Eskilstuna och har det övergripande ansvaret för säkerheten i kommunens samtliga skolor. Han berättar att säkerheten utökats även i grund- och förskolor under de senaste åren.

– Vi låser även förskolor och sätter upp passersystem. Dessutom gör vi en upphandling med nya personlarm just nu, där vi frågat alla skolor vilka behov de ser och ser till att de som anser sig behöva larm får det.

– Vi har en tuffare värld med droger och ungdomsgäng. Det finns personal som säger att de känner sig otrygga, speciellt på förskolor där det förekommer ensamarbete på kvällar.

Hot och våld ökar

Mikael Hauk har varit säkerhetssamordnare i Eskilstuna i åtta år. Han menar att behoven ändrats drastiskt de senaste åren, trots att Sverige varit relativt förskonade från större attacker jämfört med många andra länder.

– För tre år sedan handlade mitt arbete om inbrottslarm och brandskydd. Sedan dess har problemen med hot, våld, gängbildningar och droger ökat kraftigt. Det har gått fort.

Samtidigt menar han att det förebyggande arbetet är minst lika viktigt som de rena säkerhetsåtgärderna.

– Det kan kännas fel att lägga ner alla dessa pengar på att låsa och stänga. Vi behöver bli bättre på att upptäcka unga som hamnar fel i ett tidigt skede.