Lukta och känn – bästa sättet att bedöma maten

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-07-27

Bäst föredatumet avgör när vi slänger mat

Det är inte bara matbutikerna som slänger mängder med mat varje år.

Ett vanligt hushåll kastar ut flera kilo mat varje vecka.

Aftonbladets matreporter Karin Ahlborg tycker att svenskarna är alldeles för oroliga.

– Jag har serverat mina barn som är jättepetiga mjölk som gått 18 dagar efter bäst föredatumet, det var inget fel på den, säger hon.

Stockholmarna slänger i genomsnitt 5,6 kilo mat i veckan per hushåll, enligt en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm gjorde förra året.

Den totala mängden onödigt matsvinn från svenska hushåll är flera hundra tusen ton per år.

"Jätteglapp i kunskap"

Författaren och frilansjournalisten Annica Triberg är en av dem som reagerat på att svenskarna slänger så enorma mängder mat. Hon har skrivit boken "100 sätt att rädda maten" som ges ut vid Max Ström förlag.

– Vi slänger en massa mat som vi egentligen skulle kunna använda. Den där kunskapen om matvarors hållbarhet som man förut fick nedärvd, den har man inte längre. Det finns ett jätteglapp i kunskap där, säger Annica Triberg.

Karin Ahlborg har i sina artiklar länge stridit för att konsumenterna ska lita mer på sina egna sinnen.

– Vi slänger mat därför att vi litar på att ett bäst föredatum säger mer än våra sinnen gör. Den här datummärkningen på mjölk kom först på 70-talet och sedan så införlivade man det på fler och fler matvaror och nu finns det inte många kvar som inte har det, säger hon.

25 dagar gammal mjölk

Att helt enkelt lukta, titta och känna på matvaran räcker enligt Karin Ahlborg för att vi ska kunna avgöra om den är ätbar eller inte. Om varan inte luktar eller känns bra så ska man inte äta den, man ska helt enkelt lita på att man klarar att avgöra det själv.

– Jag har serverat mina barn som är jättepetiga mjölk som gått 18 dagar efter bäst föredatumet. Det var inget fel på den, den smakade alldeles utmärkt, säger hon.

Barnen ska dessutom ha ändrat inställning till vad som menas med ett bäst föredatum.

– I synnerhet på mjölk, tidigare så var den gammal om den passerat en dag efter bäst föredatumet, men nu vet de att det inte behöver vara så. Jag undrar om det inte är en bra idé att ändra bäst föredatumet till en märkning med minst hållbar till, så att man förstår att varan inte behöver gå ut just det datumet, säger Karin Ahlborg.