Partiledare får kritik för språkbruk

Det har blivit vanligare att politiker beskyller varandra för att bete sig odemokratiskt.

Senaste exemplet är Moderatledaren Ulf Kristerssons uttalande att det mixtras med demokratin.

– Ett mycket farligt språkbruk, säger professorn i filosofi och ledamoten av Svenska Akademien Åsa Wikforss.

På senare tid har politiker börjat använda ett språkbruk som antyder att demokratin är i fara eller att saker och ting sker på ett odemokratiskt sätt.

Det knyter an till ett tänkande och språkbruk i populistiska partier och rörelser som vuxit sig allt starkare under senare år i västvärlden, anser flera forskare TT talat med.

Statsminister Stefan Löfven varnade till exempel i början av sommaren för att en borgerlig regering med stöd av SD skulle utgöra ett hot mot demokratin. I vintras twittrade justitieminister Morgan Johansson att Ulf Kristersson är beredd att ”gripa makten” med hjälp av SD.

Ingen liten sak

Häromdagen sade Ulf Kristersson i en intervju i Svenska Dagbladet apropå att regeringen fälldes att “ingen kommer än en gång att kunna låtsas att partier som är valda av svenska folket inte finns”.

– På samma sätt som Decemberöverenskommelsen var att mixtra med demokratin så var Januariöverenskommelsen också ett sätt att mixtra med demokratin, sa Kristersson.

Det är alltså inte själva innehållet i överenskommelserna som kritiseras. Moderaterna var för övrigt med i Decemberöverenskommelsen. I stället är det själva det faktum att överenskommelsen ingåtts som kritiseras.

– Jag tror det vore bättre om svenska politiker sparade de starka orden till de verkligen behövs. Att antyda att en regering saknar legitimitet eller att oppositionen utgör ett demokratiskt hot är ingen liten sak, säger statsvetaren Andreas Johansson Heinö, som är förlagschef på borgerliga tankesmedjan Timbro.

Runda folkviljan

I samband med misstroendeomröstningen om Stefan Löfven sade KD-ledaren Ebba Busch att “Sverige har styrts av partier som trott att det går att runda folkviljan”.

– Detta språkbruk har definitivt en populistisk klang. Talet om en enhetlig folkvilja är ju en av populismens centrala idéer och man ska förhålla sig väldigt skeptisk till den, säger Åsa Wikforss, som är aktuell med boken Därför demokrati.

– Jag vill inte tillskriva Kristersson eller Busch en populistisk demokratisyn men jag ogillar att de lånar sig till sådan retorik, säger Andreas Johansson Heinö.

Även statsvetaren Jonas Hinnfors reagerade på Kristerssons uttalande.

– Man är inne på ett språkbruk och ett tänkande som väldigt lätt vetter åt att det här inte är förenligt med vår grundlag, vilket ju vore väldigt allvarligt. Men vår grundlag är fullständigt öppen för den här typen av överenskommelser, säger Hinnfors.

Mot folkviljan

Man kan mycket väl ha åsikter om innehållet i olika överenskommelser, men det är en annan sak än att antyda att regelverket inte följts, framhåller han.

En central föreställning hos populistiska partier runt om i västvärlden är att en elit har makten mot folkviljan, som de själva är den sanna uttolkaren av, och att maktinnehavet egentligen saknar legitimitet.

Både Wikforss och Hinnfors menar att Kristerssons och Buschs språkbruk riskerar att spä på denna föreställning.

– Det är oklart vad han (Kristersson) menar men det implicerar definitivt att den andra sidans anspråk på makten inte är legitima, ett mycket farligt språkbruk med andra ord, säger Åsa Wikforss.

– Ja, det är precis det som oroar mig. Det är den gängse beskrivningen att man misstänker eliten, de som styr, och så är man själv den som uttolkar den sanna folkviljan som korrumperas av eliten, säger Jonas Hinnfors.

– Jag tror ärlig talat inte att de menar vad de säger och då borde de heller inte uttrycka sig så, säger Andreas Johansson Heinö.

Ideologiskt motstånd

Stefan Löfvens varningar för demokratin om en borgerlig regering bildas med stöd av SD väckte starka reaktioner i den borgerliga oppositionen. Men det finns en skillnad, anser Hinnfors.

– Generellt sett bör man som politiker vara ganska återhållsam med uttalanden om demokratiska problem med olika partier. Men det finns en skillnad i det som handlar om ideologiska uppfattningar, där man tycker att det här partiet inte är demokratiskt. Det har ju sagts många gånger om Vänsterpartiet och VPK, säger han.

– Skillnaden är att det är ideologiskt grundat där man tycker att vissa partier går över gränsen. Det Kristersson antyder utan att utveckla det är att man mixtrar med spelreglerna som ligger fastlagda i vår konstitution. Då är vi inne på en problematisk resa, säger han.

Demokratin valfråga

Åsa Wikforss tycker att Löfvens språkbruk är något försiktigare men att han bör vara tydlig med vad han menar när han anklagar ett regeringsalternativ för att hota demokratin.

– Att SD inte accepterar den liberala demokratin är ingen nyhet. Huruvida det borgerliga regeringsalternativet hotar demokratin beror därför på vilka eftergifter man är villiga att göra till SD för att få makten, säger hon.

– Man kan väl med viss sorg konstatera att vi lever i konstiga tider när demokratin som sådan blivit en valfråga, säger Wikforss.