Bombmanual i terrormisstänkts telefon

helskärm

Den terrormisstänkte 46-åringen hade kännedom om hur man tillverkar hemmagjorda bomber, enligt åklagaren.

Bara veckor innan han köpte kemikalierna blev han medlem i en kanal på appen Telegram som innehöll detaljerade bombmanualer.

Men enligt försvaret har han inte tagit del av innehållet.

Tre män – 30, 39 och 46 år gamla – står åtalade för att ha förberett ett terrorattentat i Sverige. Åklagarens teori är att männen med hjälp av kemikalier de köpt planerat ett storskaligt sprängattentat på en tätbefolkad plats i Stockholm.

Under måndagen presenterade han ny bevisning. I 46-åringens telefon har Säkerhetspolisen hittat en privat kanal i meddelandetjänsten Telegram i vilken det bland annat förekommer detaljerade beskrivningar av hur man tillverkar hemmagjorda bomber.

– Det är en uzbekisk chatt som innehåller information, bilder och text som visar hur man kan tillverka exempelvis bomber och ta livet av människor, säger åklagaren Per Lindqvist.

Inte tagit del av manualen

På bilder visas steg för steg hur bombtillverkaren ska gå tillväga när olika ingredienser blandas i grytor, behållare och glas. Instruktioner finns också för hur man bygger en detonator med hjälp av väteperoxid, svavelsyra och aceton.

Just väteperoxid och svavelsyra ingick i det konkursbo som den misstänkte 46-åringen köpte i februari 2018. Då hade han enligt åklagaren haft tillgång till Telegramkanalen i en månad.

Beskrivningar finns också av hur man använder stickvapen och var man ska hugga för att orsaka så stor skada som möjligt.

– Det förekommer uppmaningar om hur man kan rättfärdiga ett attentat av det här slaget, och uppmaningar till jihad, säger åklagaren.

Men enligt advokat Thomas Olsson har 46-åringen inte tagit del av manualen.

– Min klient har ingen uppfattning om att han haft tillgång till den här kanalen. Han har inte varit medveten om att den finns på hans telefon och har inte heller tagit del av innehåll i kanalen, säger Thomas Olsson.

Tillgängligt offline

Enligt advokaten kan en administratör lägga till en användare i en Telegramkanal utan att personen informerats om det i förväg. Han påpekar också att på många av de poster i bombmanualen som åklagaren visat upp ser det ut som att det bara finns en tittare.

– Ingenting i den här utredningen bekräftar att den personen skulle vara 46-åringen.

Olsson ställer också frågan om 46-åringen innehaft materialet, eller bara haft tillgång till det. Åklagaren svarar att det varit lokalt lagrat på 46-åringens enheter.

– Det har funnits tillgängligt offline i telefon och dator, säger åklagaren.

46-åringen hördes också om det restlager med färg och kemikalier som han köpte av konkursboet i Skellefteå. Han var intresserad av färgen, men inte kemikalierna, hävdar han. När färgerna skulle hämtas fotade 39-åringen kemikalierna och skickade bilderna till 46-åringen, som blev irriterad. "Skicka bilder på färgen inte på skräp", ska han ha svarat.

Bajonetter som hittats i en trunk hävdar han inte tillhör honom, utan en tidigare arbetskamrat.

"Var i nödsituation"

Dörrarna stängdes för allmänhet och medier när avrättningsfilmer som hittats i de misstänktas telefoner visades.

30-åringen medgav att han lånat sin röst som speaker till en annan, inte lika våldsam, propagandafilm från terrororganisationen IS. Det skedde under den tid då han bodde i Turkiet och hade det tufft ekonomiskt.

– En bekant bad mig att läsa det här brevet och jag skulle få pengar för det. Jag var i en nödsituation, det var därför jag gjorde det, säger han.

Advokat Robin Söder frågar om hans många IS-kontakter.

– Det var för att fixa pass och dokument som jag hade kontakt med dem, förklarar 30-åringen.

Genom IS kunde han få tag i avlidnas pass och dessa behövde han för att hans familj skulle kunna ta sig ut ur Turkiet, uppger han. Han tillbakavisar att han är IS-anhängare.

Samtliga tre åtalade, från Uzbekistan respektive Kirgizistan, nekar till brott.