Reinfeldt: Höjd skatt skulle göra folk arga
Publicerad 2014-08-26
Konjunkturinstitutet säger att skatten måste höjas med 120 miljarder kronor för att både nå överskottsmål och behålla välfärden.
Men Fredrik Reinfeldt tror att höjd skatt skulle göra befolkningen arg.
– Det skulle leda till massiva protester, sa han i Ekots partiledarutfrågning.
Enligt Konjunkturinstitutet, KI, behövs skattehöjningar på 120 miljarder kronor för att nå statens överskottsmål på en procent till 2018, och samtidigt behålla välfärden på dagens nivå.
Det meddelade KI på en pressträff i juni.
KI varnar
– Den bistra sanningen är att man inte kommer kunna bibehålla både dagens låga skatter och samtidigt uppnå överskottsmålet, varnade KI:s prognoschef Jesper Hansson.
Under Ekots partiledarutfrågning i morse fick statsminister Fredrik Reinfeldt frågan om varför regeringen inte lyssnar till KI och genomför de skattehöjningar som krävs.
Han svarade dels att regeringen omfördelat så att staten har mindre utgifter, i samband med lägre räntor på statsskuldenfärre sjukskrivningar. Men också att skattehöjningar skulle göra folk arga.
– Vi tror att de massiva skattehöjningar de föreslår skulle leda till försämrad konkurrenskraft för Sverige och till massiva protester.
Löfven håller delvis med
Reinfedlt tillfrågades vad i välfärden i dag man är redo att dra ned på, men repeterade att minskade utgifter och omprioriteringar kommer att hålla budgeten i balans.
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven håller med statsministern om att det inte går att höja skatterna med hundra miljarder.
– Det hämmar jobbtillväxten. Vi har skaffat oss ett större skatteutrymme än regeringen genom att ta bort dyra och ineffektiva åtgärder. Det investerar vi i jobb och utbildning, för det är det som får snurr på ekonomin. Vi ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020, fler arbetande människor och fler arbetade timmar. Det är det som är den långsiktiga lösningen.
Magdalena Andersson, Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson:
– Vi har ju förslag om skattehöjningar för att förbättra välfärden. Regeringen har ju också presenterat skattehöjningar som kommer lite längre fram. Exakt vilken nivå det blir har att göra med den ekonomiska utvecklingen i omvärlden och i Sverige, och inte minst hur vi lyckas på arbetsmarknaden. Det är det som är grunden. Vi vill sätta till en ny politik som får fler arbetslösa ut på arbetsmarknaden. Då får vi också in mer skatteintäker.
Vill betala mer
Men tron på massiva protester tycks inte ha stöd i forskningen. En undersökning 2010 visade att tre av fyra svenskar kan tänka sig betala mer i skatt om pengarna går till sjukvård och omsorg.
Stefan Svallfors, professor i sociologi, genomförde undersökningen bland 4 000 svenskar, och han har gjort motsvarande unddersökning sex gånger sedan 1981. Siffrorna för 2010 visade att stödet för skattefinansierad välfärd hade förstärkts sedan den förra undersökningen 2002.
– Lite tillspetsat kan man säga att den socialdemokratiska välfärdsstaten vann valet men det socialdemokratiska partiet förlorade, sa sociologen Stefan Svallfors till Sydsvenskan.
2008 visade en stor undersökning från Sveriges kommuner och landsting, SKL, att majoriteten av svenskarna var beredda att betala mer i skatt för att få en bättre välfärd.
– Det är helt uppenbart att regeringens skattesänkarpolitik har nått vägs ände. Vi kan inte fortsätta sänka skatten, säger Magdalena Andersson till Aftonbladet.
Statsministerkampen
Fredrik Reinfeldt (M) och Stefan Löfven (S) kämpar om statsministerposten.
Med bara några veckor kvar till valdagen har tempot och tonläget skruvats upp.
Aftonbladets politiska reportrar Anette Holmqvist och Pär Karlsson följer kandidaterna på nära håll.
Följ deras rapporter här.