KI: Höj skatten med 120 miljarder

Publicerad 2014-06-18

Nu är det slut på sötebrödsdagarna med låga skatter.

Enligt Konjunkturinstitutet måste skatterna höjas med 120 miljarder kronor under nästa mandatperiod.

Annars kommer vård, skola och omsorg att bli sämre än i dag.

På en pressträff i samband med KI:s nya konjunkturprognos konstaterade prognoschefen Jesper Hansson att skatterna måste höjas under nästa mandatperiod. Och det med besked.

Minst 120 miljarder kronor mer i skatteintäkter krävs om man vill klara överskottsmålet. En sådan höjning skulle innebära att skattekvoten år 2018 är tillbaka på 2009 års nivå.

– Den bistra sanningen är att man inte kommer kunna bibehålla både dagens låga skatter och samtidigt uppnå överskottsmålet, säger Jesper Hansson.

Förutom att nå upp till överskottsmålet om en procent av BNP under en konjunkturcykel, ökar också kostnaderna för de offentliga utgifterna.

"Väljarna borde få veta"

Om vi vill ha samma nivå på servicen som i dag räknar KI med att det kommer kosta minst 60 miljarder kronor.

– Det har ju varit bra att man sänkt överskottet under lågkonjunkturen, det har mildrat effekterna. Men statsfinanserna tål inte de här låga skatterna om man samtidigt vill behålla servicen i de offentliga verksamheterna. Det är det vi kritiserar regeringen för, säger Jesper Hansson.

– Regeringens beräkningar är väldigt orealistiska. Det kommer att bli högre utgifter för offentlig konsumtion och därigenom ett lägre offentligt sparande. Väljarna borde få reda på detta, fortsätter han.

KI kommer inte själva med några förslag på vilka skatter som borde höjas, men ser möjligheter med både momsskatter och avskaffade ränteavdrag.

– Fastighetsbeskattningen har till exempel minskat radikalt. Det är klart att man kanske inte ska återinföra fastighetsskatten rakt av, men någon höjning vill jag och många ekonomer med mig se, säger Jesper Hansson.

Långsam återhämtning

Under pressträffen gick KI också igenom det allmänna konjunkturläget för Sverige. De tidigare rapporterna om en snabb återhämtning för svensk industri har kommit lite på skam. I sin nya rapport skriver KI ner återhämtningstakten. BNP-tillväxten i år spås bli 2,2 procent. Nästa år tror man på en tillväxt på 3 procent.

Det kommer också att dröja innan arbetslösheten går ner på allvar. Först 2017 bedömer KI att arbetslösheten ligger på den så kallade jämviktsnivån på 6,5 procent.