Värmen en hälsorisk – både vinter och sommar

helskärm

Värmeböljor utgör den största hälsorisken kopplat till klimatförändringen i Sverige, enligt Folkhälsomyndigheten. Men även de varmare vintrarna kan påverka människors mående – särskilt längre norrut i landet.

Den varma sommaren 2018 blev på många sätt en väckarklocka kring hur klimatförändringens effekter redan nu slår mot Sverige. Bland annat dog omkring 700 personer fler än under en vanlig sommar.

Just värmeböljor lyfts fram som det största klimathotet mot svenskarnas hälsa i en ny risk‐ och sårbarhetsanalys från Folkhälsomyndigheten. Konsekvenserna av ihållande perioder med högre temperaturer kan bli allt från milda till för tidig död.

– Den största riskgruppen är äldre och vi har en åldrande befolkning. Vi har också en bebyggelse anpassad till ett kallt klimat, vilket gör att risken för höga inomhustemperaturer ökar, säger enhetschef Karin Ljung Björklund.

– Dessutom inträffar värmeböljor ofta under semestertid, vilket betyder att belastningen på vård och omsorg kan vara väldigt hög samtidigt som ordinarie personal inte är på plats. Det är många olika faktorer som bidrar.

14 hälsorisker

Folkhälsomyndigheten har bedömt 14 hälsorisker kopplade till klimatförändringarna i Sverige. Bland dem som har hög sannolikhet att inträffa finns översvämningar som kan förorena dricksvatten, en längre pollensäsong och skogsbränder som kan medföra olyckor och astma. Däremot väntas inte mygg- och gnagarburna infektioner ge betydande hälsokonsekvenser de närmaste fem åren.

Men det är inte bara sådant som ökad risk för smittspridning, fler fall av fästingburna sjukdomar och sämre vattenkvalitet som beskrivs som möjliga hälsoproblem.

De varmare och kortare vintrarna kan påverka landskap, ekosystem och infrastruktur anpassade till ett kallare klimat, vilket väntas få negativa konsekvenser för den psykiska hälsan längre norrut i Sverige – i synnerhet hos samerna.

– Risken med varmare vintrar är att näringar eller levnadssätt som är beroende av kalla vintrar kommer att påverkas. Förändringar i livsvillkor är påfrestande för den psykiska hälsan, säger Karin Ljung Björklund.

Finns vinster

För att tackla klimatförändringens hälsoeffekter ser Folkhälsomyndigheten ett behov av stärkta åtgärder inom såväl hälso- och sjukvård som inom andra sektorer.

– Hälsa är en oerhört viktig aspekt i klimatarbetet, säger Ljung Björklund.

– Det finns många synergier i klimatanpassningsarbetet kopplat till hälsa, som grönska i urban planering. Att man kan se vinsterna med omställningen, att den kan bidra till bättre hälsa och ökad jämlikhet.