Nära 500 miljoner barn lever i krig

473 miljoner barn levde under 2023 i en konfliktzon. I genomsnitt miste 31 barn – en hel skolklass – livet eller lemlästades varje dag.

Av dem var mer än en tredjedel palestinska barn, enligt en rapport från Rädda Barnen.

– De värsta ställena att vara barn i dag är Gaza, Sudan, Ukraina, Somalia, Burkina Faso och Demokratiska Republiken Kongo, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, chef för svenska Rädda Barnens internationella arbete.

Barn har enligt FN:s säkerhetsråd speciella rättigheter i krig – rättigheter som enligt en ny rapport från barnrättsorganisationen gång på gång överträds.

– Vi ser att man inte respekterar krigets lagar och det påverkar barn fruktansvärt mycket. Det förekommer fler bombningar i tätbefolkade områden och mot civil infrastruktur som skolor, sjukhus och vattensystem, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen.

Mentalt stöd

Det största antalet övergrepp mot barns rättigheter rapporterades inte helt oväntat i de palestinska områdena, men även i Sudan har antalet övergrepp femdubblats under 2023.

– Mina kollegor som jobbar ute på fältet rapporterar att de aldrig har sett en så svår situation som i Gaza just nu, där det saknas rent vatten, mat, mediciner och fungerande sjukhus.

Förutom de humanitära insatserna arbetar Rädda Barnen med att sörja för att även barn i krigsområden ska få rätt till utbildning.

– Det ger barnen en känsla av normalitet och trygghet och hopp för framtiden. Även mentalt stöd att bearbeta de trauman som sannolikt kommer att förfölja dem resten av livet är oerhört viktigt, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen.

Synliggör barnen

Rädda Barnen efterlyser tydligare bevis från världens beslutsfattare att man prioriterar barn.

– Jag skulle önska att man såg ett kraftigt fördömande från alla världens beslutsfattare varje gång en skola bombas, varje gång ett barn dödas, varje gång ett barn kidnappas och rekryteras och varje gång som humanitär hjälp nekas, säger Chatterjee-Martinsen.

Även på hemmaplan önskar Rädda Barnen att barnen skulle synliggöras tydligare i regeringens utrikespolitik och i den humanitära politiken.

– Man säger väldigt ofta att man prioriterar barn och barns rättigheter, men i utrikesdeklarationen så nämndes inte barn någon gång.

– Vi önskar att den svenska regeringen skulle fördöma alla barnrättskränkningar. Det har man gjort i konflikten i Ukraina och det skulle vi önska att man gör i alla konflikter.