Säpo på offensiven mot svensk islamism

helskärm

Ytterligare en imam har frihetsberövats av Migrationsverket. Sammanlagt har fyra tongivande muslimska män på kort tid tagits i förvar. Terrorforskaren Magnus Ranstorp tror att Säpo har bytt strategi.

– Extremistmiljöerna i Sverige har vuxit från cirka 200 till 2 000 personer, säger han.

Det senaste fallet är en man som på tisdagen låstes in av Migrationsverket. Han är verksam som imam vid en moské i Västerås och beskrivs som förespråkare av salafism, en hårdför och bokstavstrogen tolkning av islam.

Tre andra män har de senaste veckorna satts i Migrationsverkets förvar. Två av dem är ledare inom muslimska lokalsamhällen och en av dem, imamen Abu Raad i Gävle, uppges förespråka den antidemokratiska saudiska riktning inom islam som kallas wahhabism.

Magnus Ranstorp säger att man kan förstå händelserna som ett led i att Säkerhetspolisen flyttar fram positionerna mot militant islamism i Sverige.

– Man kan fråga sig varför det sker nu, men jag tror att det har att göra med Syrienkriget och att extremistmiljöerna i Sverige har vuxit från cirka 200 till 2 000 personer. Säpos uppgift är att bromsa tillväxten i extremistmiljöerna, säger Magnus Ranstorp.

Omfattande tillväxt

Säpo har inte bekräftat några gripanden, men har möjlighet att med stöd i lagen om särskild utlänningskontroll begära att Migrationsverket utvisar personer som inte är svenska medborgare och som anses utgöra ett hot mot rikets säkerhet.

– Som jag ser det kan det inte ha gått till på något annat sätt, det är ganska uppenbart, säger Magnus Ranstorp.

Enligt Säpo har tillväxten i extremistmiljöerna varit omfattande under senare år.

– Inom ramen för vårt uppdrag att minska tillväxten i de våldsbejakande extremistmiljöerna har Säkerhetspolisen under våren riktat ett flertal åtgärder mot aktörer som bedöms ha en tongivande roll vad gäller radikalisering, säger presstalespersonen Gabriel Wernstedt.

Våldsbejakande islamism

Den 25 april fattade Migrationsverket beslut om att ta imamen Abu Raad i förvar tillsammans med en av hans vuxna söner. Abu Raad är välkänd för sin verksamhet i Gävle moské och avslöjades av Gefle Dagblad och frilansjournalisten Magnus Sandelin när han i en uppdatering i en sluten Facebook-grupp 2014 hyllade terrororganisationen IS offensiv i Irak. Själv förklarade imamen att hans uppdatering syftade på hjälporganisationer i området.

– Han har studerat i Saudiarabien för två salafistiska lärda. Det finns det ganska många som har gjort, men det som är speciellt med Abu Raad är att han har lyfts upp av de militanta salafisterna i Sverige. Ett bra exempel är att han blev inbjuden till en hemlig Facebook-grupp som heter "Syskon som stödjer mujaheddin". Inom den här väldigt slutna miljön ses han som en lärd, säger Ranstorp, som fortsätter:

– Abu Raad står inte i Gävle moské och hyllar al-Qaida. Men det sipprar ut saker som tyder på att han har en militant salafistisk hållning och det är säkert därför har satts i förvar av Säkerhetspolisen.

Den imam från Västerås som frihetsberövades på tisdagen står enligt Ranstorp mycket nära Abu Raad.

Ödmjuk och respekterad

Även i Umeå omhändertogs förra veckan en person av Migrationsverket. Det är en man i 50-årsåldern som bor och verkar i Umeå och som har en ledande position bland muslimer i Västerbotten.

Det finns obekräftade uppgifter om att mannen i Umeå och Abu Raad skulle vara knutna till varandra genom avlägsna släktband, men i övrigt inga förklaringar till varför han har frihetsberövats. Mannen beskrivs som en moderat religiös ledare, känd för att medla i familjekonflikter.

– Han är en ödmjuk person och har gott anseende. Det finns ingen koppling till någonting extremt som jag känner till, då skulle jag ta avstånd från honom, säger regionpolitikern Ahmed Hersi (V), som har sina rötter i Somalia och som känner många i Västerbottens muslimska lokalsamhällen.