Giftgas-attacken sköt Trumps politik i sank
Trump gick till val på ”America First” – att USA skulle sluta vara världspolis och överge målet att sprida liberal demokrati runt om i världen.
Men kemvapenattacken blottade den nya politikens svaghet.
Nu hyllas Trump av det etablissemang han vill bekämpa.
USA har länge tagit sitt uppdrag som världssamvete på allvar. Man har sett det som sin uppgift att sprida liberal demokrati, även med våld.
Tidigare visste (nästan) alla stater att man i alla fall riskerade sanktioner eller en FN-resolution om man begick brott mot mänskliga rättigheter. Visst kan FN ses som tandlöst, men den som tvivlar på kraften i en FN-resolution kan studera israelernas häftiga reaktioner i vintras. Och i fallet Libyen gick USA aktivt in och avsatte diktatorn Khaddafi.
När Aleppos befolkning krossades av rasmassorna efter ryska bomber förra året skällde Obamas FN-ambassadör Samantha Powers ut ryske kollegan med orden: ” Är ni oförmögna att känna skam?”
Trumps ”America First”-doktrin skulle sätta punkt för predikandet. I början av veckan såg vi hur den fungerar i praktiken.
Först meddelade regeringen Trump att man inte längre ska verka för att Syriens diktator Bashar al-Assad ska avsättas. Istället skulle man lägga allt krut på kriget mot IS.
– Vi kan inte fokusera på Assad på samma sätt som den förra administrationen gjorde, sa FN-ambassadören Nikki Haley.
Några dagar senare öste Donald Trump lovord över Egyptens hårdföre president Abd al-Fattah al-Sisi, som var på besök i Vita huset. Även det en radikal kursändring från föregångaren Barack Obama, som ofta kritiserade al-Sisis väldokumenterade brott mot mänskliga rättigheter.
– Jag vill inte vara president över världen, som Trump nyligen uttryckte det.
Men sedan föll saringasen över Khan Sheikhoun. Ett vidrigt brott mot mänskligheten, men inte nödvändigtvis ett hot mot amerikanska intressen eller något som äventyrade landets säkerhet.
Och då blottades svagheten i doktrinen. Iilldådet var så brutalt att den enda supermakten helt enkelt inte kan ignorera den. Världen förväntar sig en reaktion.
Reaktionen kom natten mot fredag – i form av en robotattack mot en flygbas utanför Homs. Trump undvek i vanlig ordning att kritisera Ryssland i ord, det överlät han till sin utrikesminister.
Hans motiv var att det var i USA:s intresse att förhindra spridandet av kemiska vapen. Man skulle också kunna hävda att en attack av det slag som i Idlib är en skänk från ovan för IS rekryterare.
Bortsett från det har Trump många skäl att slå till :
- Han framställs som handlingskraftig, en ”doer”, till skillnad från Obama som hotade med bomber, men sedan avvaktade.
- Han har haft flera motgångar på hemmaplan, som det stoppade inreseförbudet och haveriet med en ny hälsoreform.
- Trump är en impulsiv ledare och det går inte att utesluta att han fattade beslut baserat på tv-bilderna från Idlib.
Trump har nu hamnat i en prekär situation. Hans agerande hyllas av stora delar av det etablissemang som han gick till val på att bekämpa. Till och med senatorn John McCain, som varit skoningslös i sin kritik mot Trump, välkomnade attacken.
Vad Trumps väljare, som lyssnade på löftena om att han absolut inte skulle blanda sig i precis den här typen av frågor, tycker? Kolla in hashtaggen #syriahoax så ser ni några reaktioner.
– Vi vet att "djupa staten" vill ha krig med Ryssland, och de använder den syriska gasattacken, som är en bluff, för att dra i gång tredje världskriget med Ryssland, säger konspirationsteoretikern, och tidigare Trump-supportern, Mike Cernovic.