Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Klimatets väder – så gjorde vi

Uppdaterad 2024-01-30 | Publicerad 2024-01-24

Grafiken i 3D i artikelns början bygger på SMHI:s kartor på förändringen i normal årsmedeltemperatur – vilket i sin tur bygger på längre tidsserier av data från hundratals väderstationer med särskilt långa mätserier. För att tydligare visa temperaturskillnaderna har temperaturökningen förstärkts exponentiellt. Alla värden har förstärkts på samma vis.

Värdena bygger på väderstationers mätningar. I vissa fall har väderstationer bytt plats, alternativt att man under perioder inte haft pålitlig väderdata på en viss plats en viss period.

Det betyder att en viss tidsserie av mätningar plötsligt visar varmare temperatur. Inte för att det blivit varmare på platsen, utan för att en mätplats kanske flyttats från en högre höjd på ett berg till en lägre höjd med mildare temperatur. Det här kallas ett homogenitetsproblem, och för att fixa sådana problem i mätserien använder sig SMHI av olika statistiska verktyg. Men det finns fortfarande en felmarginal, vilket betyder att enskilda toppar i grafiken kan visa en grad av homogenitetsproblem.

SMHI har databaser på så kallat griddata (PTHBV och SMHIGridClim) där hela Sveriges geografiska yta delas upp i ett rutnät med tiotusentals rutor. Man räknar sedan ut varje rutas temperatur vid ett givet tillfälle med hjälp av en algoritm. Myndighetens databaser innehåller temperaturdata från 1960 till nutid ( t om 2018 i SMHIGridClim). Aftonbladet har beräknat skillnaden i temperaturer även i denna data och den visar samma övergripande temperaturökningar – till exempel i norr och längs östkusten.

Beräkningar av väderrekord har gjorts på alla nu aktiva väderstationer som mäter nederbörd och temperatur. Rekordtemperaturer per månad har beräknats på ett genomsnitt av alla månadens dygnsmedeltemperaturer. Rekord i nederbörd har beräknats på en summering av månadens alla dygnsnoteringar. Med ”rekord” avses i artikeln alla tillfällen en väderstation visar den högsta (eller lägsta) noteringen jämfört stationens tidigare års mätningar. Alla stationer jämförs med andra ord med sig själva, inte varandra.

Om en station visar värmerekord i januari 2023 så betyder det att det var det varmaste januari som noterats för stationen jämfört alla andra års januari sedan stationen började sina mätningar.

 Här får du senaste nytt om klimatet – varje dag

Följ ämnen

Följ ämnen i artikeln