Så vill partierna lösa bostadskrisen

helskärm

Trots ett stort behov av fler bostäder bromsar byggtakten in.

Efter valet vill sex av åtta partier införa stöd för förstagångsköpare.

Vänsterpartiet överväger nu också ett avskaffande av det skärpta amorteringskravet.

Det behöver byggas 63 400 nya bostäder per år fram till 2030, enligt Boverkets prognos.

Förra året påbörjades bygget av drygt 71 000 bostäder, vilket var ett historiskt rekord. Men i år beräknas byggtakten minska till ungefär 61 000 – och året därefter sjunka till färre än 50 000.

Orsaken är enligt myndigheten att hushållens köpkraft försvagas, boendekostnaderna ökar med stigande räntor och ökade energipriser. Därtill ökar byggkostnaderna kraftigt.

Höga priser

Bostadspriserna har sjunkit under året men sett över hela riket är minskningen endast två procent för bostadsrätter. Samtidigt har priset för villor ökat med en procent.

På frågan vilken som är partiernas viktigaste förslag för att bygga fler bostäder så svarar Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L), Sverigedemokraterna (SD) och Centerpartiet (C) att byggreglerna måste förenklas. Tillstånd och planprocesser behöver också gå snabbare.

Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP) och Vänsterpartiet (V) vill återinföra ett statligt investeringsstöd för att bygga fler hyresrätter – något som övriga partier säger nej till.

Investeringsstödet försvann i samband med att oppositionens budget gick igenom i höstas med motiveringen att stödet var kostsamt och snedvred bostadsmarknaden.

Statligt startlån

Snittpriset för en bostadsrätt i centrala Stockholm var i juli 99 185 kronor per kvadratmeter.

I april föreslog en utredning att unga och andra som köper en bostad för första gången ska kunna få ett lån till kontantinsatsen, dock maximalt 250 000 kronor, uppbackad av en statlig garanti.

Sex av åtta partier, från såväl höger som vänster, säger ja till att stötta förstagångsköpare på bostadsmarknaden. C och L vill att det ska ske genom ett skattegynnat bosparande medan S, MP, KD och SD säger ja till ett statligt startlån.

Det skärpta amorteringskravet är en annan het politisk fråga. Det innebär att den som har bolån på mer än 4,5 gånger sin inkomst före skatt måste amortera en extra procentenhet av bolånet per år.

C, KD och SD vill avskaffa det skärpta kravet. Även L vill detta, alternativt förändra bolånetaket. V överväger också ett slopande av förstärkningen.

S säger varken bu eller bä och i sista stund före valet tillsatte regeringen en översyn av regelverket. M och MP vill ha det skärpta amorteringskravet kvar.

Social housing

Ett bostadsförslag som skakade om svensk politik under mandatperioden var frågan om fri hyressättning vid nyproduktion. Förslaget, som Vänsterpartiet kallar ”marknadshyror”, ledde till att riksdagen fällde Stefan Löfven (S) som statsminister.

Partierna i den forna Alliansen säger ja till att införa fri hyressättning vid nyproduktion – det vill säga att en hyresvärd och hyresgäst själva ska komma överens om hyran, utan att förhandla via ombud. SD och partierna på vänsterkanten säger nej.

Vänsterpartiets argument är att ”vi är emot alla former av marknadshyror, oavsett vad de kallas.”

Ett annat förslag där Liberalerna sticker ut handlar om det som internationellt kallas ”social housing”. Partiet säger ja till att en särskild del av hyresmarknaden ska vara vikt för låg- och medelinkomsttagare. Flera europeiska länder har sådana lösningar men i Sverige verkar ämnet dött.

”Däremot tror vi att systemet som finns i dag med sociala kontrakt utspridda i beståndet behöver utvecklas och standardiseras i takt med att behoven ökar”, argumenterar Moderaterna.

Socialdemokraterna vill inte peka ut lägenheter åt en viss grupp men anser att det är viktigt att det byggs lägenheter med olika hyresnivåer så att fler har råd med boendet.